Miniraketer utvecklades 2019 – fem gånger så många som 2015.

stjärnsystemet Alfa Centauri, 4,37 ljusår från solsystemet, med den närmaste kända exoplaneten Proxima Centauri b.

Teleskopet är 56 centimeter i diameter och observerar ultraviolett strålning i våglängderna 100–160 nanometer. Det är något som inget av de större teleskopen i omloppsbana kan göra. SISTINE fångar bland annat upp strålning med våglängden 121 nanometer. Denna strålning kan klyva koldioxidmolekyler. Strålningen slår bort kolatomer och lämnar kvar syre. Normalt är syre ett tecken på att det kan finnas liv på en

Oavsett hur det går för SISTINE kommer rymdkapplöpningen att tillta. Miniraketer dyker inte bara upp hos stora organisationer som Nasa, utan över hela världen. Exempelvis skickade den japanska raketen SS-520-5, bara 9,65 meter lång, 2018 upp en satellit som var den minsta raketen någonsin. Nya Zeeland startade 2016 sin egen rymdfartsorganisation med syfte att stödja Rocket Lab som bland annat byggt den sex meter höga sondraketen Atea.

Vi går mot en tid då forskningsprojekt och minisatelliter har sina egna raketer. Medan gigantiska mån- och Marsraketer får uppmärksamhet kommer fler och fler miniraketer att skicka upp satelliter, testa ny teknik och bit för bit avslöja jordens, solens och rymdens sista hemligheter. 2011 satte Nasa kameror på en sondraket för att samla in data om solen. Följ med hela vägen från uppskjutning till fallskärmslandning. Illvet.se/miniraketer