Illustrerad Vetenskap (Sweden)
Till 54 procent av din avförings torrvikt består av bakterier.
knyckt genen för motgiftet från Bacteroides fragilis och därmed gjort sig osårbara mot dess vapen.
Och bakterierna hade inte bara motgift som skyddade dem mot angrepp av Bacteroides fragilis, utan även flera andra motgifter som gav dem skydd mot andra bakterier. Resultatet visar att tarmens bakterier i stor omfattning stjäl varandra motgiftsgener från varandra – ett tecken på att de konstant ligger i krig mot varandra. Vapenkapplöpningen håller enskilda arter i schack och säkrar en sorts balans i tarmen. Dessutom är det ett värn mot främmande bakterier. I den stund en mikrob utifrån letar sig in i tarmen är den dösdömd, eftersom den inte har motgift mot de inföddas gifttäckta nålar.
Joseph Mougous jämförde också avföringsprover från olika personer, och det visade sig att bakterierna i en individs tarmflora hade egna samlingar motgiftsgener. Det tyder på att T6SSvapensystemet och de tillhörande motgiftsgenerna hjälper till att upprätthålla en unik, individuell tarmflora som kan vara riskabel att ändra, vilket kan vara en nackdel för vår hälsa. Om en persons tarm innehåller många skadliga bakterier är en korrigering av tarmflorans sammansättning kanske inte det enda sättet att rädda personens liv. Därför letar forskarna efter effektiva metoder som kan utplåna skadliga bakterier utan att skada de godartade.
Du kan påverka kampens utfall
Många försöka odla godartade bakterier i tarmen och bekämpa elakartade med hjälp av så kallad probiotika – livsmedel eller piller som innehåller goda bakterier. En av de mest populära produkterna är yoghurt, som – när den inte värmebehandlas – kan innehålla de godartade bakterierna mjölksyrabakterier, bifidobakterier och vissa former av streptokocker. Detsamma gäller andra fermenterade livsmedel som exempelvis surkål, miso och soja. Trots produkternas popularitet finns det ingen gedigen vetenskaplig täckning för att bakterier intagna genom kosten kan påverka tarmflorans sammansättning.
Däremot är det väldokumenterat att vi kan påverka vår tarmflora genom att äta vissa livsmedel, som de godartade bakterierna föredrar. Mjölksyrabakterier och bifidobakterier gillar exempelvis komplexa kolhydrater och en kost med mycket växtfibrer kan därför bidra till att öka mängden av dessa bakterier i tarmfloran. En fiberrik kost lämpar sig på det hela taget för att främja en frisk tarmflora – det framvisade biokemisten Nimbe Torres i en studie från 2018. Hon satte 81 patienter med typ 2diabetes på en strikt diet i tre månader. Hälften skulle inta en fiberrik kost, medan den resterande halvan fick mat med låg fiberhalt. Kosten hade en markant inverkan på tarmfloran. Den fiberrika kosten fick andelen av den skadliga Prevotellabakterien att minska, medan andelen av den godartade Faecalibacterium, som har specialiserat sig på att försätta växtfiber i jäsning, ökade. Den fiberfattiga kosten hade rakt motsatt
Alla elakartade bakterier kan inte bekämpas med enkla koständringar. Därför försöker läkare att påverka tarmens bakteriesammansättning med hjälp av antibiotika, som företrädesvis går ut över de elakartade bakterierna. Men den behandlingen slår inte alltid väl ut eftersom den oundvikligen även skadar vänligt sinnade bakterier.
För att lösa problemet har det danska biotechbolaget SNIPR Biome börjat ingripa i tarmbakteriernas inbördes kamp med hjälp av ett helt nytt vapen. Bolagsnamnet leder tankarna till det engelska ordet för lönnmördare, och företaget siktar också målmedvetet på att få bukt med noga utvalda elakartade bakterier i tarmen. Därför utnyttjar företagets forskare det relativt nya genetiska verktyget CRISPR, som kan skräddarsys att känna igen vissa gener och klippa av dem. Forskarna har justerat verktyget så att det specifikt klipper i generna hos vissa typer av E. coli och Klebsiella, som ofta ligger bakom de allvarliga inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
Det skräddarsydda verktyget ska så småningom framställas i form av piller, som patienter med dessa sjukdomar kan inta. I tarmen kommer CRISPRverktyget att leta sig fram till de skadliga bakterierna och klippa sönder deras gener så att de dör – samtidigt som alla andra bakterier i tarmen överlever. Metoden har redan testats på möss, råttor och grisar. SNIPR Biomes grundare och vd Christian Grøndahl förklarar att behandlingen avlägsnar de sjukdomsalstrande bakterierna från djurens tarmar, och han räknar med att försök på människor kan påbörjas om två till tre år.
Perspektiven är enligt Grøndahl större än ett botemedel mot tarmsjukdomar:
”Jag förväntar mig att piller med skräddarsydda CRISPRverktyg på sikt ska kunna bekämpa ett stort antal noga utvalda bakterier och på så sätt bli framtidens behandling av så olika sjukdomar som tjocktarmsinflammation, autism, demens och diabetes.”
Företaget arbetar redan nu med att göra metoden till ett banbrytande nytt vapen i kampen mot multiresistenta bakterier.
En ny upptäckt avslöjar att det vimlar av bakterier i hjärnan – och mikroberna kan göra dig både glad och deprimerad. Läs historien på: Illvet.se/hjärnbakterier