Illustrerad Vetenskap (Sweden)

Jordklot kunde skapas av det stoft en supernova bildade på 30 månader.

-

chilenska Atacamaökn­en, består av 66 stora parabolant­enner.

Med ALMA kan astronomer­na inte bara se rakt igenom det kalla stoftet som finns i gasmolnet, de kan också zooma in på allt det varma stoft som kretsar runt de yngsta stjärnorna och direkt se de hål som uppstår på de platser där stoftet samlas och blir till planeter. ALMA:s observatio­ner har därmed bekräftat astronomer­nas teorier om hur planeterna bildas av det stoft som kretsar runt stjärnor.

Efter det att planeter och månar har bildats av kosmiskt stoft uppstår en ny form av stoft på planeterna­s ytor. På mindre planeter som saknar atmosfär bombardera­s ytan hela tiden av små meteoriter. De pulvrisera­r berggrunde­n och skapar stoftparti­klar som mest påminner om pyttesmå glasskärvo­r. Det tjocka lagret av mycket fint stoft som täcker månen har bildats på det viset.

På stenplanet­er som har en atmosfär uppstår stoftet på ett annat sätt. Här smulas berggrunde­n lugnt och stilla sönder av vinden så att det bildas finkornig sand och stoft. Det sker till exempel på Mars, där vinden virvlar upp stoftet och sprider det på planeten. Varje år utväxlas 2,9 miljarder ton stoft mellan ytan och atmosfären.

2018 upptäckte geologer från USA och Kanada varifrån en stor del av stoftet på Mars kommer. De jämförde mätningar från olika Marsrovrar med de mätningar som

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden