Mystisk människoart har satt spår i européerna

ya studier visar att islänningar bär på dna från denisovaänniskan. Det tyder på att arten var utbredd.

En ny storslagen a-kartläggning på Island visar t den mystiska denisovaänniskan, som dog ut samtidigt ed neandertalarna för cirka 000 år sedan, var mer utbredd vad forskare tidigare har trott. udien har genomförts av forskare från bland annat Århus Universitet och deCODE Genetics, och den omfattar arvsmassa från 27 566 personer. Forskarna genomsökte hela genomet hos islänningarna, vilket gör undersökningen grundligare än andra studier som har hittat främmande dna i nu levande människor. Som väntat hittade forskarna spår av neandertal-dna i islänningarna, precis som hos andra européer. Desto mer överraskande var det att även spår av denisova-dna fanns dolt i islänningarna, vilket ändrar bilden av

hur utbredd den människoarten har varit. Dittills hade forskare bara hittat denisova-dna hos östasiater och urfolk i Papua Nya Guinea och Australien. Därför har man trott att denisovamänniskorna höll till i Sibirien och i Östasien, och att arten blandades med Homo sapiens som vandrade österut från Afrika.

Att denisova-dna även finns hos islänningar och därmed troligtvis också hos andra européer, tyder på att denisovamänniskan levde längre västerut än vad forskare hittills har trott. Deras dna kan ha hamnat i nu levande européer genom att de har blandats med neandertalare, och som sedan har blandats med Homo sapiens. En annan teori är att denisovamänniskor i Mellanöstern har blandats direkt med de Homo sapiens som vandrade mot nordväst och intog Europa.