Till 0,12 millimeter tjocka brukar en människas hårstrån vara.

fått goda nyheter. Både män och kvinnor kan tappa en del av sin kalufs, och för vissa börjar utvecklingen redan före 20 års ålder. Hos män är de första tecknen vanligen höga tinningar, följt av enstaka skalliga partier, till exempel månen uppe på huvudet och slutligen en helt kal hjässa. Hos kvinnor uppstår hårförlusten normalt som en gradvis uttunning av håret.

En av de främsta orsakerna till att håret tunnas ut med åren är att hårsäckarna blir känsligare för manliga könshormoner, i synnerhet dihydrotestosteron. Detta hormon binder till celler i papillen och får hårsäckarna att krympa, så att hårstråna lossnar och produktionen av nya hårstrån upphör.

Ett vanligt medel för att motverka skallighet är minoxidil, som gnuggas in i hårbottnen för att stimulera hårväxt. Det utvecklades ursprungligen som ett medel mot förhöjt blodtryck, men när patienter upplevde att de plötsligt fick hår på områden där det hade försvunnit började det i stället användas som medel mot hårförlust. Minoxidil, som ökar blodtillförseln till hårsäckarna, är inte effektivt för alla. Till och med bland dem som upplever förnyad hårväxt är det långt ifrån hela hårprakten som återuppstår, bara ett mindre antal fina hårstrån. Det brukar krävas minst två månaders användning innan några tecken på ny hårväxt visar sig. Och hårväxten upphör så snart man slutar använda minoxidil. Användningen kan ge obehagliga biverkningar, som kraftig