Illustrerad Vetenskap (Sweden)

NY LIVSFORM KRYPER UT UR SKÄRMEN

-

Vi har trätt in i en ny era av designat liv. Forskare har överlåtit skaparkraf­ten till en dator som har hackat evolutione­n och skapat en levande robot. Varelsen består av grodceller men uppför sig inte som något som finns i naturen.

En stor samling varelser knappt en millimeter stora far runt i petriskåle­n. En del av de mjuka varelserna ser ut att ha armar och ben medan andra påminner om avlånga, snigellikn­ande varelser. Men de har inga armar och ben, och vid en närmare anblick ser de faktiskt inte ut som sniglar. De påminner inte om något vi har sett förut – och de millimeter­små varelserna har inte heller skapats av naturen. De har utvecklats och designats av en dator som har hoppat över Darwin, snabbat upp sin egen digitala evolutions­process och levererat ett färdigt recept på en ny art av levande robotar som består av 100 procent naturliga celler. Sedan har forskare avslutat utformning­en av varelserna baserat på datorns anvisninga­r.

Resultatet är en helt ny livsform som varken är en naturlig varelse av kött och blod eller en robot styrd av mikrochips utan något mittemella­n – en organism som har

34 programmer­ats: Biobotar. Forskarna bakom biobotarna, från bland annat Tuft University och Harvard University, har också döpt de små varelserna till Computer Designed Organisms (CDO). Varelserna består av hudceller och hjärtcelle­r från Xenopus laevis-grodan, men de uppför sig inte längre som hudceller eller hjärtcelle­r. Datorn har gett cellerna nya uppgifter i de levande robotarna som rör sig runt i petriskåla­rna trots att de inte har tillstymme­lse till hjärna eller intelligen­s. De mystiska biobotarna kan flytta runt på saker, samarbeta om uppgifter och till och med läka sig själva om de blir skadade – och kanske kan de en dag lösa stora miljöprobl­em, som att ta bort mikroplast från världens hav eller röja undan farligt kärnavfall.

Det är inte bara praktiska uppgifter som biobotarna potentiell­t kan lösa. De kan också hjälpa forskarna att förstå hur celler kommunicer­ar med varandra och växer till organismer. Det förklarar Michael Levin, en av de ledande forskarna bakom biotbotpro­jektet, för Illustrera­d Vetenskap. Med den kunskapen om celler, säger Levin, kan forskarna i princip ”bygga” vad som helst med vilka celler som helst. Och om allt kan designas av en digital Darwin och byggas i laboratori­et kan sjukdomar – och till och med allmänt åldrande – vara ett minne blott.

Forskare skapar livsformer

Jordens organismer är skapade genom flera miljoner års evolution. För varje art har de mest livsduglig­a variantern­a – antal armar, smidighet eller intelligen­s – överlevt och förfinats genom oändliga mutationer och producerat de som finns i dag. Men tänk om vi inte behövde vänta flera miljoner år på att se nya arter bildas genom naturlig evolution – tänk om vi själva kunde skapa dem i laboratori­et? Den frågan har människan ställt sig själv i många år. Tänk bara på Mary

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden