Gånger mer än bensin väger

Eindhoven i Nederländerna tillsammans med en grupp studenter testat ett litet järnkraftverk på ett lokalt bryggeri. Försöket gjordes på Swinkels Family Brewers i staden Lieshout. Team Solid byggde ett litet järnkraftverk på 100 kilowatt som genererade värmen till bryggeriets processer och år 2020 producerades den första ölen helt utan koldioxidutsläpp.

Rost blir till bränsle igen

Den klimatvänliga förbränningen är inte den enda fördelen med att använda järn som bränsle. Järnoxiden som blir kvar i förbränningskammaren kan dessutom få nytt liv genom så kallad kemisk reduktion.

När väte tillsätts det oxiderade – det vill säga rostiga – järnet binder vätet till syret och bildar vattenånga. Därmed har järnpulvret regenererats och kan återigen förbrännas i järnkraftverket.

På så vis fyller järntekniken en funktion i den så kallade cirkulära ekonomin, som går ut på att återanvända vårt avfall i praktiskt taget det oändliga. Samtidigt gör tekniken det möjligt att använda överskottsel från sol- och vindkraft, som konsumenterna inte hinner förbruka under mycket soliga och blåsiga dagar.

Överskottselen kan nämligen användas för att driva så kallade elektrolysprocesser, där vatten klyvs i sina beståndsdelar, syre och väte. Därmed produceras även det väte som behövs för att utan koldioxidutsläpp omvandla rost till användbart järnpulver.

Väte spås för övrigt en lysande framtid för vår energiförsörjning och våra indureaktionen

Trots att järnpulver kan produceras och transporteras på ett enkelt och smidigt vis ska vi inte förvänta oss att i framtiden köra omkring i bilar med motorer som drivs av järnbränsle. För trots att energitätheten i järn är högre än i bensin är den så kallade specifika energin i järnet inte särskilt imponerande.

Det innebär att järn med ett visst innehåll av energi väger omkring tio gånger mer än bensin. Därför är det inte praktiskt användbart som bränsle. Bilen skulle helt enkelt bli för tung. Järnpulvret spås därför huvudsakligen en framtid inom dels energiförsörjningen, dels industriföretag som Swinkels Family Brewers.

De kanadensiska och nederländska forskarna har nu visat att konceptet fungerar. Nästa steg är att skala upp tekniken från små forskningsprojekt till stora anläggningar, som kan producera lika mycket el som andra kraftverk – utan att över huvud taget belasta klimatet. Målet är att omkring år 2030 kunna ersätta det första koleldade kraftverket med ett illvet.se/väterevolution

Väte färgar Europa grönt

ÖL JÄRN ROST