Politiker: Så ska Järfälla bli tryggare
DELADE ÅSIKTER. Båda blocken vill se kameroroch vakter. Men sen skiljer sig partierna åt.
Den senaste tiden har trygghetsfrågan diskuterats allt oftare och politiker från både höger och vänster vill se åtgärder och nämner kameror och ordningsvakter. Men finns det någon skillnad mellan blocken?
Frågan om otrygghet diskuteras frekvent i lokala Facebook-grupper, där alltifrån inbrott till uppmaningar om att politiker och polis ska ta tag i trygghetsfrågan diskuteras. Samtidigt utbildas Järfällas hundägare att hålla utkik i sina bostadsområden när de promenerar med hunden för att upptäcka inbrottstjuvar, och i Kallhäll har privatpersoner bildat en promenadgrupp för att på så vis skapa trygghet.
Och otryggheten är något som märks i statistiken. Sedan 2015 har antalet anmälda brott i Järfälla legat stadigt på runt drygt 10 100, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå), men trots det är upplevelsen att brottsutvecklingen ökat under samma period. I Brå:s nationella trygghetsundersökning (NTU) för 2017 upplevde hela 84 procent av enkätpersonerna i Järfälla att brottsutvecklingen ökat de senaste tre åren.
För att råda bot på otryggheten patrullerar från och med förra helgen två ordningsvakter i Jakobsbergs centrum under kvälls-och nattetid, på uppdrag av kommunens trygghetsavdelning, och det kommunala bostadsbolaget Järfällahus (JHAB) har ansökt om tillstånd för att sätta upp övervakningskameror i Postgången.
Nya regler från regeringen
När Moderaterna förra våren föreslog övervakningskameror på infartsparkeringar i bland annat Jakobsberg menade kommunstyrelsens ordförande Claes Thunblad (S) att det inte skulle vara genomförbart – eftersom det då var svårt att få tillstånd från länsstyrelsen att sätta upp kameror.
Men vid årsskiftet ändrade regeringen reglerna vilket gör det lättare att få kameratillstånd. Därför är det nu mer rimligt att sätta upp kameror i exempelvis Postgången, tycker Claes Thunblad.
– Kamerorna är bra för att styra bort kriminell verksamhet från en plats, så placeringen måste vara befogad. Men kameror är en åtgärd som krävs i stunden, och måste kompletteras med förebyggande trygghetsarbete, säger han.
M vill se fler vakter och kameror
S är öppna för att utreda om det finns behov av kameror på fler platser i Järfälla, samtidigt som de också stöttar att kommunen infört ordningsvakter i Jakobsbergs centrum. Två frågor som Moderaterna drivit hela mandatperioden.
– Vi tycker att det är väldigt bra att man nu gör detta, men vi vill se fler kameror och åtminstone två team av ordningsvakter som kan verka där det be-
hövs för tillfället, säger Cecilia Löfgreen, gruppledare (M).
Alla är dock inte för övervakningskameror. Miljöpartiet står inte bakom dem, berättar gruppledaren Mikael Jämtsved som också är styrelseordförande i JHAB.
– Övervakningskameror är relativt ineffektiva och tenderar att flytta brottslighet någon annanstans. Vi har sett ett antal exempel i media där kameror satts upp, och det enda som hänt är att brottslighet och narkotikaförsäljning flyttat in i butiker och skapat ytterligare otrygghet för butiksägare och andra, säger Mikael Jämtsved, som poängterar att partiet ser positivt på införandet av ordningsvakter.
Föreslår liknande insatser
Att något behöver göras kring tryggheten är partierna hur som helst eniga om, och delvis även vad som behöver göras. Båda blocken nämner ordningsvakter och kameror, men också tryggare skolgång i ett led att förebygga kriminalitet, och stöd till utökad grannsamverkan för att nämna några exempel.
Men skillnaden mellan partierna i trygghetsfrågan är stor, menar både S och M:
– Vi arbetar med att fastanställa de trygghetsvärdar vi anställt under mandatperioden, och har även infört välfärdsjobb och en sommarjobbsgaranti för ungdomar, som på olika sätt är trygghetsskapande, säger Claes Thunblad. Åtgärder som M inte ställer sig bakom. – Vår ingång har varit att anställa externa ordningsvakter. Inte att kommunen ska anställa trygghetsvärdar, genom välfärdsjobben, som befunnit sig långt från arbetsmarknaden. Vår grund i trygghetsfrågan är inte att skapa sysselsättning åt enskilda, säger Cecilia Löfgreen.
Handlar om upplevelser
Så är det befogat med kameror och vakter där brottsutvecklingen inte ökar markant? Ja, tycker både M och S.
– Trygghet behöver inte vara i förhållande till faktisk brottslighet, och det är den upplevda tryggheten som är det viktiga för oss. Vi har en situation där människor upplever otrygghet, och därför måste vi säkra att den upplevelsen minskar, säger Claes Thunblad och får medhåll från Cecilia Löfgreen:
– I grunden är trygghetsfrågan en frihetsfråga. Om någon inte känner mig trygg nog att ta en promenad kvällstid är det en upplevelse vi måste ta på allvar. Frågan är otroligt viktig oavsett hur anmälningsstatistiken ser ut, säger hon.