Så bildas kol

Växterna som dog innan dinosaurierna är ovärderliga 300 miljoner år senare.

Kol är nödvändigt för våra moderna liv. Nästan 40 procent av världens elektricitet kommer från förbränning av kol. Kol används dessutom för att göra flytande bränsle, plast, betong och till och med produkter som lusschampo.

Kol har många avancerade användningsområden, men i grund och botten är det bara en bergart som bildats av fossilerade växter som dog i träsk upp till 100 miljoner år innan de första dinosaurierna. Under sina liv samlade de förhistoriska växterna energi från solen och lagrade det som kol. Vi förbränner kol i kraftverk för att frigöra denna gamla solenergi. Det är därför kol ibland kallas för begravt solsken.

Kol består i huvudsak av kol och vatten. Kol med bra kvalitet innehåller lite vatten och frigör mycket energi när det bränns. Kol med sämre kvalitet har legat längre ned i jorden och innehåller mer vatten och orenheter. Kolets kvalitet bestäms alltså beroende på vatten- och kolinnehåll. Upp till tio procent av kolets vikt består av den gulaktiga kemikalien svavel. Moderna kraftverk hindrar svavel från att släppas ut i atmosfären, då det orsakar skadlig sur nederbörd. Alla de fossila bränslen vi bränner (kol, olja och gas) är kolrika rester efter förhistoriska organismer. Vi säger att fossila bränslen inte är förnybara eftersom det tar miljontals år att fylla upp dessa gamla energilager efter de använts upp.

En biprodukt av förbränningen av kol är koldioxidgas, som spelar en stor roll i den globala uppvärmningen.

Träd och annan enorm vegetation växte kraftigt i träsk och översvämmade skogar. De sjönk till träskets botten när de dog. De döda växterna löste inte upp sig helt i vattnet på grund av syrebrist. Det samlades högar av delvis ruttna växter som skapade...