Världens smartaste djur

Fascinerande fakta om några av jordens mest intelligenta skapelser.

Människan är kanske inte den starkaste eller snabbaste av jordens skapelser, men det vi saknar fysiskt kompenserar vi med vår oslagbara intelligens. Det betyder inte att vi är den enda smarta varelsen i världen. Aporna har länge ansetts vara våra närmaste släktingar. Det är inte så konstigt , för vi delar över 90 procent av samma genmaterial. Vi har dock överraskande många likheter, intellektuellt sett, med många andra djurarter också.

Det är såklart svårt att mäta, och inte minst jämföra, olika arters intelligens. Det är inte bara att be dem göra ett Iq-test. Forskare har redan ägnat tiotals år på att skilja ”de smarta” från ”de dumma”. Detta har de gjort genom att observera olika arter i naturen under många år. Forskarna observerar arternas naturliga beteende för att bättre förstå hur de lär, löser problem och fattar beslut. Genom att kombinera detta med kontrollerade experiment i laboratorium börjar vi äntligen få en förståelse av vad olika djur är kapabla till.

Olika djur, även tama husdjur, är smarta på olika sätt och har alla en önskan om att lära. Det finns dock några arter som utan tvekan skiljer sig från mängden med bättre intelligens. Det finns till exempel bara ett fåtal arter som kan komma ihåg tidigare händelser, för att sedan använda dessa som underlag för beslut när de möter liknande situationer. I denna artikel kan du läsa otroliga fakta om åtta av de smartaste skapelserna på jorden – både landlevande däggdjur och havsdjur. Du kommer nog bli överraskad över hur smarta dessa djur faktiskt är och hur lika oss de är.

Långvariga observationer och vetenskaplig

forskning har varit nyckeln till att ta reda på fascinerande fakta om djuren vi delar vår planet med. I hundratals år har människan försök ta reda på mer om djurens intelligens för att lära sig hur vi skiljer oss från varandra som arter. Först och främst skiljer vi oss från andra arter i djurvärlden med vår avancerade tankeprocess. Vi kommer ihåg och kombinerar erfarenhet, kunskap och information, så att vi hela tiden lär oss nya saker och uppdaterar vår uppfattning om våra omgivelser. Detta gör oss till skickliga problemlösare som snabbt anpassar sig till nya omständigheter. Även om det har bevisats att alla arter tänker olika har vi överraskande många liknande drag med många av djurarterna, inte bara vår närmaste släkting schimpansen.

Att studera djurs intelligens är lättare sagt än gjort. Det vetenskapliga begreppet är djurkognition – läran om djurs mentala kapaciteter. Kognition är ett begrepp som används för att beskriva alla mentala processer, däribland tillämpning av kunskap. Kognition handlar om en rad olika saker, som uppmärksamhet, minne, urskiljning, förståelse, förnuft, problemlösning, beslutsfattande och språkliga förmågor. För att undersöka en arts kognitiva förmågor letar forskare efter bevis som kan jämföras med människans mentala processer. De djur vi anser vara intelligenta är de som visar förmågor som att ta beslut samt läsa problem. Det kan till exempel handla om hur de letar efter mat, hur de undviker rovdjur eller använder miljön runtom sig för att söka skydd. Det och många andra faktorer har betydelse när forskare ska värdera en arts intelligens.

I kontrollerade försök i laboratorium har vi studerat allt från klassisk betingning och lärande till naturligt beteende, ekologi och psykologi. Självmedvetenhet hos djur är en faktor som indikerar hög intelligens. Hos människor beskrivs självmedvetenhet som medveten kunskap om egna känslor, personlighet och tankar om hur andra uppfattar dig. Detta är svårt att testa hos djur eftersom det inte finns några direkta sätt att mäta deras känslor på. Forskare använder därför en metod de kallar spegeltestet. Spegeltestet mäter ett djurs självmedvetenhet genom att kolla om djuret känner igen sin egen spegelbild. Först färgas djuret med hårfärg. För att förstå testet måste djuret uppföra sig på ett sätt som visar att den förstår att den blivit färgad och inte bara speglad. Djuret anses då som självmedvetet. Väldigt få djur förstår dessa test, men schimpanser, orangutanger, delfiner och elefanter har klarat det.

Djur lär sig i regel genom betingning. De associerar en upplevelse eller ett beteende med en belöning, till exempel mat. Detta sker naturligt när ett djur slumpmässigt hittar mat på ett speciellt sätt och fortsätter med samma beteende eftersom det ledde till något gott. Detta är välkänt för alla som dresserat en hund. Denna typ av positiv förstärkning kan återskapas i ett laboratorium för att ta reda på om ett nytt beteende, som nödvändigtvis inte är naturligt för djuret att utföra i sin naturliga omgivning, kan läras.

Unga djur som växer upp i en familj, till exempel delfiner och elefanter, lär sig dessutom genom att imitera de äldres beteende genom att observera dem. Detta kallas observationslärande. För arter med unika kulturer, som användning av verktyg, är detta viktigt för att föra vidare kunskap till yngre generationer. Delfiner har faktiskt visat att de kan lära andra vad de själv varit med om. En flasknosdelfin som tillbringade tre veckor i fångenskap lärde sig ett trick som gick ut på att ”gå på vattnet” med stjärten. När den senare släpptes fri lärde den tricket till de andra delfinerna i flocken.