Allt om tarantellan

Detta charmtroll äter små gnagare till middag.

För människor med spindelfobi är de kanske en mardröm, men tarantellor är fantastiska varelser om du kan bortse från deras inte så tilltalande utseende. Det finns omkring 900 olika arter i världen och de lever i olika slags landskap, från tropiska regnskogar till torra öknar. De har en beundransvärd förmåga att anpassa sig.

För så här stora spindlar är det opraktiskt att använda nät, men de kan fortfarande spinna silke. Många tarantellor har silkestäckta hålor med ”snubbeltrådar” framför ingången. På så sätt får de en förvarning om att ett rovdjur, eller kanske en partner, är i närheten. Det finns tarantellor som bor i träd, i tunnlar av silke och i sprickor i marken. Andra har inget hem alls, utan föredrar ett liv som nomader.

Tarantellorna vilar vanligtvis på dagarna och utnyttjar mörkret till sin fördel när de jagar i skydd av mörkret. De fångar som regel insekter, som till exempel gräshoppor, men de största tarantellorna kan ta små gnagare, ödlor och fågelungar. Så fort de kastat sig över bytet använder de sina 2,5 centimeter långa huggtänder för injicera en dödlig dos gift. Därefter sprutar den in olika spjälkningssafter i bytet, så att det bryts ned och blir en flytande gegga. Giftet är överraskande nog svagare än ett getingstick. Om en människa blir biten är det därför ofarligt, även om det kan göra ont.

Tarantellor är världens största spindlar, men även de har fiender. Dessa spindlar har utvecklat några smarta försvarsstrategier för att avskräcka fiender utan att behöva använda sina huggtänder. Spindlarna kan ställa sig upp på bakbenen så att de ser större ut. Då syns även huggtänderna, något som kan se skräckinjagande ut. Om det inte hjälper har arterna som lever i Nord- och Sydamerika ännu ett ess i rockärmen, eller i alla fall på magen. När de snabbt rör sina ben snabbt över magen frigörs ett moln av vassa, små hår som kan irritera angriparens ögon och hud.

Även om spindeln skulle bli skadad under en attack är det inte säkert att hoppet är ute. Precis som andra leddjur måste tarantellorna byta ut sitt yttre skelett för att växa. Detta gör den ungefär en gång om året. Denna process kallas för att ömsa. Samtidigt som de ersätter den gamla, hårprydda rustningen och vissa organ, kan de faktiskt ersätta hela lemmar

under två till tre ömsningar.

Hjärta Tarm Äggstock (hona)