Yellowstones rastlösa jätte

Under Yellowstone nationalpark puttrar en aktiv supervulkan. En magmakammare, som på vissa ställen ligger mer än åtta kilometer under jordskorpan, ger energi till parkens 10 000 kristallfärgade varma källor, gurglande lerpooler, väsande ångstrålar och berömda gejsrar, som till exempel Old Faithful. Den 8 897 kvadratkilometer stora parken rymmer vulkanens kaldera, som täcker hela 4 400 kvadratkilometer.

Supervulkanen ligger i ett oroligt område, där varm sten stiger upp från hundratals kilometer under jordens yta. Sådana skapar enorma utbrott genom att smälta stenar ovanför. Forskare är osäkra på varför sådana oroliga områden uppstår. De befinner sig ytterst på kanten av de tektoniska plattorna, där större delen av den vulkaniska aktiviteten pågår. Sedan detta oroliga område uppstod för omkring 17 miljoner år sedan har det skapat cirka 140 utbrott. Den nordamerikanska kontinentalplattan har rört sig i sydvästlig riktning över det stationära, oroliga området på samma sätt som ett transportband och efterlämnat sig ett 560 kilometer brett bälte med döda kalderor och gamla lavaströmmar.

Det har skett tre superutbrott sedan Yellowstone rörde sig över det oroliga området: för 2,1 miljoner år sedan, för 1,3 miljoner år sedan och för 640 000 år sedan. Varje utbrott slungade ut tillräckligt med magma från vulkanens kammare för att få marken att skapa en ny kaldera. Det första och största utbrottet skapade Huckleberry Ridge Tuff – mer än 2 450 kubikkilometer med vulkanisk sten som består av kompakt vulkanisk aska. Utbrottet skapade en rejäl kaldera, som är omkring 80 x 65 kilometer i area och hundratals meter djup, precis på gränsen av dagens nationalpark. Det senaste utbrottet la ett täcke av aska över stora delar av Nordamerika och skapade Yellowstonekalderan. Varm gas och aska sträckte sig över 7 770 kvadratkilometer.

En satellitbild över Yellowstone, som ligger på en orolig del av jordskorpan. Gejsrar som Old Faithful i Yellowstone värms upp av supervulkanen som ligger under.