Livet i korallreven

I dessa effektiva ekosystem finns det en otrolig biologisk mångfald, men små förändringar kan rubba balansen.

Korallrev kallas ofta för havets regnskog och det är inte svårt att förstå varför. De tropiska reven trivs i klara, varma vatten, och de ger näring och skydd till många olika arter – från pyttesmå varelser till toppredatorer. I denna miljö är varje växt och djur beroende av sina grannar för att klara sig. Om en del blir skadad eller försvinner kan det leda till stora förändringar i sättet ekosystemet fungerar på. Resultatet kan bli förödande för korallrevet.

Ett rev börjar med att steniga korallpolyper får fäste. De har fått sitt namn för att de utsöndrar ett skelett av kalciumkarbonat. Så småningom utvecklar de sig till stora, revbildande kolonier som hålls samman av olika arter, från kalkhaltiga alger till ryggradsdjur. Levande, mjuka koraller, svampar och sjöanemoner lever också i korallrevens skrymslen och vrår. Det finns även många ormarter, som i sin tur blir näring till asätare och rovdjur, som sjöstjärnor och sjöborrar.

Allt eftersom revet lockar till sig fler arter, blir även mer näring tillgänglig. På så sätt blir revet en allt mer attraktiv livsmiljö. Blötdjur, som bläckfiskar, sjösniglar och musslor, kommer dit för att leva i skydd av korallerna. Detsamma gäller kräftdjur som krabbor, hummrar och räkor. Vissa räkor är särskilt användbara för revet eftersom de fungerar som ett slags reningssystem och äter upp parasiter från större djur.

Det finns flera hundratals arter som lever permanent på rev. Andra kommer bara dit för att äta. Hajar och stora fiskstim letar sig hit för att få mat – och deras rester blir mat till de mindre arterna runt revet. Andra arter passerar bara förbi. Det gäller till exempel havssköldpaddor som stannar till för att få näring under sina långa resor.