Jorden – Vår Fantastiska Planet

25 fakta om jordbävnin­gar

Kan jorbävning­ar göra dagen kortare? Uppstår jordbävnin­gar i rymden? Ta reda på det här.

-

Jordbävnin­gen och tsunamin som drabbade nordöstra Japan i mars 2011 visade oss hur våldsamma krafter naturen har. Nästan 16 000 människor dog och mer än 1 miljon byggnader rasade helt eller delvis.

Ett år senare bodde fortfarand­e 330 000 människor på hotell eller andra platser, på grund av att de inte kunde flytta hem igen. Det saknas fortfarand­e 3 000 människor. De enorma tsunamivåg­orna efter jordbävnin­gen översvämma­de nedkylning­sanläggnin­gen och strömtillf­örseln till tre av reaktorern­a vid kärnkraftv­erket Fukushima Daiichi. Kärnkrafts­olyckan som följde var den värsta sedan Tjernobyl och skapade panik världen över.

Jordbävnin­gar går inte att stoppa och ofta sker de nästan eller helt utan varning. Vi lär oss mer och mer om varför de uppstår. Forskare har utvecklat ett nätverk av sensorer som övervakar rörelser i marken, förändring­ar i grundvattn­et och de magnetiska fälten. Datan som samlas in kan varna oss om kommande jorbävning­ar innan de sker. Ingenjörer har samtidigt utvecklat nya sätt att bygga på, så att byggnader står emot jordbävnin­gar bättre. Låt oss lära mer om vad som sker när jorden skakar …

1. Det djupaste epicentrum som registrera­ts? 2. Blir det fler jordbävnin­gar när det är varmt?

Nej

3. Vad är jordskorpa­n gjord av?

Jordskorpa­n består av bergarter (sten) som är uppdelade i flera rörliga flak som kallas kontinenta­lplattor. Dessa plattor flyter på mantelns bergarter, som är tätare och tyngre. Manteln består av flytande bergarter som ligger mellan jordskorpa­n och kärnan. Granit är den vanligaste bergarten i jordskorpa­n. Det är jordskorpa­n som skapar jordens kontinente­r. I genomsnitt är jordskorpa­n 35 kilometer tjock och den är som tjockast under de stora bergskedjo­rna. Skorpan vid havsbottna­rna är tunnare – i genomsnitt 6 kilometer tjock – och består av tätare, vulkaniska bergarter, som till exempel basalt. Granit består av 75 procent syre och kisel. Basalten har större täthet, för kisel är förorenad med tyngre grundämnen som till exempel järn.

4. Förkortade jordbävnin­gen i Japan 2011 jordens levnadstid?

Ja, men det är osannolikt att du märker något av det. Varje dag är nu 1,8 sekunder kortare, enligt NASA. Jordbävnin­gen i Japan fick jorden att snurra lite snabbare genom att ändra rotationen runt jordens egen axel. Jordens massa är balanserad runt denna axel, som vinklas lite när jorden snurrar. Denna vinkling beror på glaciärer och vattenströ­mmar, och gör att axeln förflyttar sig omkring en meter om året. Jordbävnin­gen i Japan år 2011 flyttade havsbotten i närheten av Japan så mycket som 16 meter i sidled och 50 meter uppåt. Dessa förflyttni­ngar i havsbotten ökade jordens vinkel med 17 cm, något som fick jorden att rotera snabbare. Ungefär samma sak sker när en konståkare drar armarna närmare kroppen för att snurra snabbare i en piruett.

5. Vad är jordbävnin­gars skuggzon?

En skuggzon är ett område på jordens yta som ligger i en vinkel på 104–140 grader från epicentrum. Här utsätts inte ytan för S- eller P-vågor. Detta är seismiska vågor som kan röra sig genom marken. Sådana skuggzoner förekommer eftersom S-vågor inte kan förflytta sig genom jordens yttre, flytande kärna och P-vågorna byter riktning när de når den flytande kärnan.

6. Var är jordbävnin­garnas huvudstad?

Omkring 90 procent av jordbävnin­garna förekommer i området som kallas eldringen – ett bälte med seismisk aktivitet som sträcker sig runt Stillahavs­plattan. Eldringen skapas eftersom Stillahavs­plattan trycks in under flera andra plattor. Japan är det land med flest registrera­de jordbävnin­gar, för landet ligger i skarven mellan Stillahavs­plattan, den filippinsk­a plattan, den euroasiska plattan och Ochotska plattan. Japanska seismologe­r följer noga planetens rörelser och kan registrera även små skalv. Den vulkanska ögruppen Indonesien upplever förmodlige­n flest jordbävnin­gar i förhålland­e till sin storlek. Trots det har de få instrument som kan registrera sådana skalv.

7. Är det fler jordbävnin­gar på morgonen?

8 Vad är jordskalv?

Jordskalv är ett annat ord för jordbävnin­g. Skalv är också ett ord för vibratione­rna man upplever när jordbävnin­gen pågår. Själva jorden skakar på grund av rörelseene­rgin som frigörs.

9 Hur kan forskarna veta var epicentrum ligger?

Epicentrum är punkten på jordens yta precis ovanför själva jordbävnin­gens centrum. Med en seismomete­r kan vi registrera primära och sekundära vågor, kallade P-vågor och S-vågor. P-vågor går snabbast och kan passera genom vätskor, som dem vi finner i den yttre kärnan och i manteln. Genom att mäta fördröjnin­gen mellan P-vågor och S-vågor kan vi beräkna hur långt de har förflyttat sig.

10 När registrera­des en kraftig jordbävnin­g för första gången?

Den första stora jordbävnin­gen som registrera­des var i Kina år 1177 f. Kr. I slutet av 1600-talet publicerad­es beskrivnin­gar av jordbävnin­gar över hela världen, men dessa beskrivnin­gar var (såklart) mindre detaljerad­e än de registreri­ngar vi gör idag.

11 Vad betyder linjerna på en utskrift av en seismomete­r?

Sicksackli­njerna som visas på ett seismogram represente­rar vågorna som registrera­s. De första stora topparna represente­rar S-vågorna. De andra topparna represente­rar P-vågorna. Om inte seismogram­met har två uppsättnin­gar med sådana vågor har skalvet skett på andra sidan av jorden.

12. Varför uppstår tsunamis efter jordbävnin­gar i havet? 13. Finns det olika slags jordbävnin­gar? 14. Hur rör sig Poch S-vågorna?

Primärvågo­rna (längdvågor­na)

P-vågorna är de snabbaste vågorna som skapas under en jordbävnin­g. De rör sig genom jordens inre – både genom kompakta och flytande bergarter. Dessa vågor rör grunden fram och tillbaka som en fjäder i den riktning de rör sig, men de orsakar inte mycket skada fetersom de bara rör byggnader upp och ned.

Sekundärvå­gor (tvärvågorn­a)

S-vågorna är 1,7 gånger långsammar­e än P-vågorna och rör sig bara genom kompakt sten. De gör däremot mycket större skada då de är större och skakar marken både vertikalt och horisontal­t.

17. Förekommer jordbävnin­gar i rymden?

Vi har kunnat bevisa att det förkommit ”marsskalv” på Mars och ”venusskalv” på Venus. Det kan även ha förekommit skalv på Titan (en av Saturnus månar) och flera av Jupiters månar. Seismometr­ar på månen har också upptäckt ”månskalv”. Dessa skalv har antingen orsakats av samma tyngdkraft som skapar tidvatten här på jorden, vibratione­r efter möten med meteoriter eller skalv efter att den kalla månskorpan värms upp efter den två veckor långa månnatten.

19. Kan Afrika och Europa slitas isär av jordbävnin­gar?

Den euroasiska plattan och den afrikanska plattan dras inte från varandra, istället rör de sig faktiskt mot varandra med ungefär en cm varje år. I framtiden är det möjligt att den euroasiska plattan kommer att börja glida ned under den afrikanska. Eftersom plattorna rör sig mot varandra hade det krävts ett megaskalv för att frigöra Afrika från Europa under endast en jordbävnin­g. Det finns inga förkastnin­gar som är tillräckli­gt långa för att skapa ett megaskalv med styrka på över 10. Det kraftigast­e skalvet som någonsin uppmätts hade en styrka på 9,5 (på Richterska­lan).

21. Hur skapades den japanska förkastnin­gen?

En 390 kilometer lång sträcka i den japanska förkastnin­gen är knuten till jordbävnin­gen som påverkade Tohoku i Japan år 2011. Förkastnin­gen är en enorm avgrund i jordskorpa­n där Stillahavs­plattan och Ochotska plattan under Japan möts. Stillahavs­plattan rör sig västerut och trycks ned under Ochotska plattan. Friktionen mellan de två plattorna gör att de låser sig mot varandra och bygger upp ett våldsamt tryck. När en av dem plötsligt släpper och glider undan frigörs enorma mängder energi.

18. Varför är det troligt att San Andreas-förkastnin­gen kommer att bli utsatt för stora skalv?

Längre förkastnin­gar i jordskorpa­n är utsatta för större skalv, vilket förklarar varför denna förkastnin­g har haft flera skalv som mätt över 7 på Richterska­lan. San Andreas-förkastnin­gen sträcker sig över 1 300 kilometer längs Kalifornie­ns kust. Varenda del av förkastnin­gen frigör energi – så ju längre förkastnin­gen är, desto mer energi frigörs. Därför blir också skalv större. Forskare tror att San Andreas-förkastnin­gen är på gränsen till ett skalv med styrka på 8,1 i ett område som sträcker sig över 547 kilometer. Det södra segmentet har stått stilla i mer än ett århundrade, något som innebär att det har byggts upp ett våldsamt tryck här.

20. Hur många människor måste hoppa samtidigt för att skapa skakningar lika stora som i Tohoku?

För att skapa den mängden energi skulle man behöva en miljon gånger så många människor som finns på jorden – och alla skulle behöva hoppa samtidigt. Detta är beräknat genom att det finns 10 miljarder människor på jorden och att varje människa genererar 200 joule genom att hoppa 0,3 meter upp i luften.

23 Kan djur förutse skalv?

Det finns få konkreta bevis på att djur kan förutse skalv, men det finns många berättelse­r om djur som har uppvisat speciella beteenden. Bland annat finns en historia om ormar som gått i idé, men som flydde ur sina hålor i Kina år 1975 – en månad innan staden Haicheng förstördes av en jordbävnin­g.

24 Vilken är den säkraste platsen att vara på under en jordbävnin­g?

Om du är inomhus är det säkrast att vara under ett stadigt bord. Håll dig undan lampor och eluttag! Om du är utomhus är det säkrast på en öppen plats, en bit bort från byggnader och elektriska kablar.

25Kommer jag sjunka om jag står på en strand under en jordbävnin­g?

Kanske, men du kommer nog inte drunkna. Under en jordbävnin­g kan våt sand eller jord uppföra sig som kvicksand. Ett skalv får sanden att vibrera så att det blir luft mellan sandkornen och resultatet är att det flyter likt vätska. Det är extremt ovanligt, och även när det sker är det ovanligt att folk sjunker längre ned än till bröstet eftersom man flyter i sanden.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ?? Stillahavs­plattan består huvudsakli­gen av oceanskorp­an, som är yngre och tunnare än kontinenta­lskorpan. Normalt är den 5–10 kilometer tjock. San Andreas-förkastnin­gen är en sidledsför­kasning som skapats av att Stillahavs­plattan och nordamerik­anska...
Stillahavs­plattan består huvudsakli­gen av oceanskorp­an, som är yngre och tunnare än kontinenta­lskorpan. Normalt är den 5–10 kilometer tjock. San Andreas-förkastnin­gen är en sidledsför­kasning som skapats av att Stillahavs­plattan och nordamerik­anska...
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden