Jorden – Vår Fantastiska Planet
Jordens historia
Här är de viktigaste milstolparna i jordens utvecklingshistoria. (*md. år = miljarder år sedan.)
13,8 md. år* Big Bang inträffar
Big Bang (Den stora smällen) orsakar kärnreaktioner, som i sin tur gör att det bildas kemiska grundämnen i stor skala.
4,6 md. år Ny nebulosa
Ett gigantiskt molekylmoln krymper på grund av gravitationen och bildar en tidig nebulosa.
4,57 md. år Protostjärna
En föregångare till solen (en stjärna av typen T Tauri) växer fram mitt i nebulosan.
4,56 md. år Skivan bildas
Runt T Tauri-stjärnan börjar det bildas en protoplanetär skiva, som gradvis blir kallare.
4,54 md. år En planet uppstår
Stoft och stenar samlas och planeten jorden bildas med olika skikt över en het kärna.
4,53 md. år Månen bildas
Theia, en himlakropp lika stor som Mars, kraschar in i den nybildade jorden. Planetdelar slungas iväg, samlas i en bana runt jorden, och månen bildas.
4,4 md. år Ytan stelnar
Först bildades det en tidig ”urskorpa” på jordytan. Den återbildades och byggdes upp i omgångar under hadeikum (början av arkeikum).
4,3 md. år Tidig atmosfär
Gaser som frigjordes och steg uppåt bildade den första atmosfären runt planeten. Den var rik på kväve.
4,28 md. år Tidiga bergarter
Man har hittat bergarter från denna period i norra Québec i Kanada. Det är vulkaniska, stelnade berg.
4,1 md. år Bombardemang
Jorden blir utsatt för en mängd stora nedslag av himlakroppar som dundrar in i den unga jordskorpan.
4 md. år Arkeikum
Hadeikum slutar och arkeikum börjar (dessa perioder kallas ofta för eoner).
3,9 md. år Haven bildas
Flytande vatten frigörs från manteln och tillförs genom nedbrytning av asteroider och kometer. Haven bildas och gör jorden till ”den blå planeten”.
3,6 md. år Superkontinent
Jordens allra första superkontinent, Vaalbara, bildas när stabila delar av jordskorpan (kratoner) slås samman.
3,5 md. år Tidiga bakterier
Man har kunnat påvisa att de första, primitiva livsformerna (bakterier och blågröna alger) har sitt ursprung i det växande havet.
3,3 md. år Berggrund från arkeikum
I Australien har man hittat sedimentära bergarter från denna tid. De innehåller små korn av zirkon, som är åldersbestämda till 4,4–4,2 miljarder år.
2,9 md. år Många öar
Det sker en dramatisk ökning av bildandet av öområden och djuphavsplatåer som pågår i ungefär 200 miljoner år.
2,8 md. år Uppsprickning
Vaalbaara som bildas för cirka 3,1 miljarder år sedan, börjar dela på sig på grund av överhettning i atmosfären (strax under jordskorpan).
2,5 md. år Proterozoikum
Arkeikum slutar efter 1,5 miljarder år och eonen proterozokium tar vid.
2,4 md. år Mer syre
Cyanobakteriers (blågröna algers) fotosyntes i havet får till följd att atmosfären blir syrerik.
2,1 md. år Eukaryoter
Det uppstår eukaryoter. De utvecklas förmodligen när prokaryoter slukar varandra vid fagocytos.
1,8 md. år Röda bergarter
Många av de röda bergarterna (sedimentära bergarter med ett högt innehåll av järnoxider) härstammar från den här tiden och visar att atmosfären innehöll mycket syre.
1,4 md. år Svamp
De första svamparna fanns redan under proterozoisk tid (prekambrisk tid).
1,2 md. år Reproduktion
När den sexuella reproduktion uppstod tog utvecklingen verkligen fart.
542 milj. år Explosion
Under den kambriska explosionen uppstod många olika typer av organismer, som delvis utvecklats till dagens huvudgrupper.
541 milj. år Fanerozoikum
Proterozoikum var över och vår egen geologiska eon – fanerozoikum – började.
106 milj. år Spinosaurus
Denna dinosaurie var tidernas största och vägde upp till 20 ton.
65,5 milj. år K-t-gränsen
Krita-tertiär-gränsen innebar att hälften av alla djurarter dog ut.
55 milj. år Fågelarter
Fåglarna spred ut sig med många nya arter. Några finns kvar än idag, till exempel papegojan.
2 milj. år Homo
Fossiler av de första medlemmarna i vår egen släkt, Homo.
350 000 år sedan Neandertalarna
Neandertalarna spred sig genom Eurasien. 220 000 år senare hade de dött ut.
200 000 år sedan De första människorna
Utvecklingen tog fart i Afrika och 150 000 år senare började människan sprida sig i resten av världen.