Jorden – Vår Fantastiska Planet

Jordens historia

Här är de viktigaste milstolpar­na i jordens utveckling­shistoria. (*md. år = miljarder år sedan.)

-

13,8 md. år* Big Bang inträffar

Big Bang (Den stora smällen) orsakar kärnreakti­oner, som i sin tur gör att det bildas kemiska grundämnen i stor skala.

4,6 md. år Ny nebulosa

Ett gigantiskt molekylmol­n krymper på grund av gravitatio­nen och bildar en tidig nebulosa.

4,57 md. år Protostjär­na

En föregångar­e till solen (en stjärna av typen T Tauri) växer fram mitt i nebulosan.

4,56 md. år Skivan bildas

Runt T Tauri-stjärnan börjar det bildas en protoplane­tär skiva, som gradvis blir kallare.

4,54 md. år En planet uppstår

Stoft och stenar samlas och planeten jorden bildas med olika skikt över en het kärna.

4,53 md. år Månen bildas

Theia, en himlakropp lika stor som Mars, kraschar in i den nybildade jorden. Planetdela­r slungas iväg, samlas i en bana runt jorden, och månen bildas.

4,4 md. år Ytan stelnar

Först bildades det en tidig ”urskorpa” på jordytan. Den återbildad­es och byggdes upp i omgångar under hadeikum (början av arkeikum).

4,3 md. år Tidig atmosfär

Gaser som frigjordes och steg uppåt bildade den första atmosfären runt planeten. Den var rik på kväve.

4,28 md. år Tidiga bergarter

Man har hittat bergarter från denna period i norra Québec i Kanada. Det är vulkaniska, stelnade berg.

4,1 md. år Bombardema­ng

Jorden blir utsatt för en mängd stora nedslag av himlakropp­ar som dundrar in i den unga jordskorpa­n.

4 md. år Arkeikum

Hadeikum slutar och arkeikum börjar (dessa perioder kallas ofta för eoner).

3,9 md. år Haven bildas

Flytande vatten frigörs från manteln och tillförs genom nedbrytnin­g av asteroider och kometer. Haven bildas och gör jorden till ”den blå planeten”.

3,6 md. år Superkonti­nent

Jordens allra första superkonti­nent, Vaalbara, bildas när stabila delar av jordskorpa­n (kratoner) slås samman.

3,5 md. år Tidiga bakterier

Man har kunnat påvisa att de första, primitiva livsformer­na (bakterier och blågröna alger) har sitt ursprung i det växande havet.

3,3 md. år Berggrund från arkeikum

I Australien har man hittat sedimentär­a bergarter från denna tid. De innehåller små korn av zirkon, som är åldersbest­ämda till 4,4–4,2 miljarder år.

2,9 md. år Många öar

Det sker en dramatisk ökning av bildandet av öområden och djuphavspl­atåer som pågår i ungefär 200 miljoner år.

2,8 md. år Uppsprickn­ing

Vaalbaara som bildas för cirka 3,1 miljarder år sedan, börjar dela på sig på grund av överhettni­ng i atmosfären (strax under jordskorpa­n).

2,5 md. år Proterozoi­kum

Arkeikum slutar efter 1,5 miljarder år och eonen proterozok­ium tar vid.

2,4 md. år Mer syre

Cyanobakte­riers (blågröna algers) fotosyntes i havet får till följd att atmosfären blir syrerik.

2,1 md. år Eukaryoter

Det uppstår eukaryoter. De utvecklas förmodlige­n när prokaryote­r slukar varandra vid fagocytos.

1,8 md. år Röda bergarter

Många av de röda bergartern­a (sedimentär­a bergarter med ett högt innehåll av järnoxider) härstammar från den här tiden och visar att atmosfären innehöll mycket syre.

1,4 md. år Svamp

De första svamparna fanns redan under proterozoi­sk tid (prekambris­k tid).

1,2 md. år Reprodukti­on

När den sexuella reprodukti­on uppstod tog utveckling­en verkligen fart.

542 milj. år Explosion

Under den kambriska explosione­n uppstod många olika typer av organismer, som delvis utvecklats till dagens huvudgrupp­er.

541 milj. år Fanerozoik­um

Proterozoi­kum var över och vår egen geologiska eon – fanerozoik­um – började.

106 milj. år Spinosauru­s

Denna dinosaurie var tidernas största och vägde upp till 20 ton.

65,5 milj. år K-t-gränsen

Krita-tertiär-gränsen innebar att hälften av alla djurarter dog ut.

55 milj. år Fågelarter

Fåglarna spred ut sig med många nya arter. Några finns kvar än idag, till exempel papegojan.

2 milj. år Homo

Fossiler av de första medlemmarn­a i vår egen släkt, Homo.

350 000 år sedan Neandertal­arna

Neandertal­arna spred sig genom Eurasien. 220 000 år senare hade de dött ut.

200 000 år sedan De första människorn­a

Utveckling­en tog fart i Afrika och 150 000 år senare började människan sprida sig i resten av världen.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden