Ett tred­je världs­krig

Kalla kriget - - Innehåll -

DE TVÅ SU­PER­MAK­TER­NA HA­DE TU­SEN­TALS MEGATON KÄRN­VA­PEN RIK­TA­DE

MOT VARAND­RA, MEN VAL­DE ISTÄL­LET ATT UTKÄMPA OM­BUD­S­KRIG I UT­VECK­LINGS­LÄN­DER.

Kärn­va­pen­ex­plo­sio­ner­na i Hi­ros­hi­ma och Na­ga­sa­ki ska­pa­de en helt ny världs­ord­ning där fullt krig in­te läng­re var en möj­lig­het för väst­län­der­na och de­ras kom­mu­nis­tis­ka fi­en­der. Re­dan på 1950-ta­let in­såg de bå­da su­per­mak­ter­na att krigföring som den såg ut 1914–1918 el­ler 1939–1945 in­te läng­re skul­le kun­na fö­re­kom­ma. Även ett ”be­grän­sat” krig skul­le re­sul­te­ra i att sto­ra de­lar av de re­spek­ti­ve be­folk­ning­ar­na to­talt ut­ra­de­ra­des.

Där­för för­flyt­ta­de man kal­la kri­gets slag­fält till oli­ka kon­flikt­om­rå­den i tred­je värl­den. Det gick van­ligt­vis till så att ett af­ri­kanskt, asi­a­tiskt el­ler la­ti­na­me­ri­kanskt land för­kun­na­de sin ideologiska lo­ja­li­tet till an­ting­en det väs­ter­länds­ka el­ler det kom­mu­nis­tis­ka läg­ret. Strax där­ef­ter bör­ja­de Washing­ton el­ler Moskva för­se de här län­der­na med peng­ar, ut­rust­ning och råd­giv­ning. Om re­gi­men stod in­för ett be­väp­nat uppror kun­de re­bell­grup­per­na ock­så väl­ja si­da och bli be­hand­la­de på ett li­kan­de sätt. I många fall var det­ta dock en grov för­enk­ling av hur kal­la kri­get fak­tiskt påverkade tred­je värl­den. Många av kri­gen i ut­veck­lings­län­der­na un­der 1947–1989 sked­de sam­ti­digt som en snabb av­ko­lo­ni­a­li­se­ring och de mo­ti­ve­ra­des ock­så av so­cio­e­ko­no­mis­ka och et­nis­ka spän­ning­ar som fun­nits långt in­nan kal­la kri­get.

Kreml och Pen­ta­gon skul­le i te­o­rin stöd­ja li­be­ral de­mo­kra­ti el­ler so­ci­a­lism in­ter­na­tio­nellt, men bac­ka­de i slutän­dan of­ta helt ka­ta­stro­fa­la re­gi­mer. Många av Washing­tons an­ti­kom­mu­nis­tis­ka al­li­e­ra­de run­tom i värl­den be­gick stän­digt brott mot mänsk­li­ga rät­tig­he­ter. Det­ta led­de na­tur­ligt­vis till myc­ket kri­tik i väst. De af­ri­kans­ka och asi­a­tis­ka län­der­na var in­te hel­ler på nå­got sätt pas­si­va med­hjäl­pa­re i om­bud­s­kri­gen. Bandung­kon­fe­ren­sen i In­do­ne­si­en år 1955 led­de till grun­dan­det av Al­li­ans­fria rö­rel­sen år 1961. Må­let var att med­lems­sta­ter­na skul­le hit­ta en ut­ri­kes­po­li­tisk me­del­väg mel­lan de stridande su­per­mak­ter­na.

Trots att kal­la kri­get är över kan vi fortfarande se res­ter av krigs­hand­ling­ar­na på om­bud­s­kri­gens slag­fält. Land­mi­nor, po­li­tisk in­sta­bi­li­tet, kri­mi­na­li­tet och ter­ro­rism är någ­ra av re­sul­ta­ten av många ti­o­tals års ide­o­lo­gisk kamp i tred­je värl­den.

Dr Jo­nas Sa­vim­bi, le­da­re för Uni­ta-rö­rel­sen i An­go­la, ta­lar till

trup­per­na.

DÄR­FÖR FÖR­FLYT­TA­DE MAN KAL­LA

KRI­GETS SLAG­FÄLT TILL OLI­KA KON­FLIKT­OM­RÅ­DEN I TRED­JE VÄRL­DEN.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.