EXPERTBEDÖMNING

Kalla kriget - - Ursprung -

GEOFFREY ROBERTS

Pro­fes­sor Geoffrey Roberts är rek­tor vid School of Histo­ry på Uni­ver­si­ty

Col­lege Cork på Ir­land.

Han har skri­vit Sta­lin’s

Wars: From World War To Cold War, 1939–1953 och Stal­ins ge­ne­ral: Ge­or­gij Zju­kov, som vann So­ci­e­ty for Mi­li­ta­ry Histo­rys lit­te­ra­tur­pris för bi­o­gra­fi­er.

HUR IN­VOL­VE­RAD VAR STA­LIN SOM KRIGSLEDARE?

Sta­lin var in­vol­ve­rad i var­je del av Sov­jets krigs­in­sats – mi­li­tärt, po­li­tiskt, eko­no­miskt och di­plo­ma­tiskt. Han ar­be­ta­de 16 tim­mar om da­gen och skrev un­der tu­sen­tals de­kret och be­fall­ning­ar. Al­la som ha­de med ho­nom att gö­ra un­der kri­get för­vå­na­des över hans tek­nis­ka kun­ska­per i mo­der­na krigs­va­pen. Som över­be­fäl­ha­va­re var han högst in­blan­dad i fram­tag­ning­en av mi­li­tär stra­te­gi och i att sty­ra stor­ska­li­ga ope­ra­tio­ner. Han var en oum­bär­lig per­son i Sov­jets över­kom­man­do.

VAR STA­LIN EN TAKTISKT SKARPSINNIG LE­DA­RE?

Po­li­tiskt och di­plo­ma­tiskt sett var Sta­lin myc­ket skärpt. Det märks på de nä­ra och per­son­li­ga band han fick med Chur­chill och Roo­se­velt un­der kri­get och den på­ver­kan han fick på den al­li­e­ra­de sto­ral­li­an­sen. [Om mi­li­tä­ren] Sta­lin var mer stra­te­gisk än tak­tisk och han gjor­de någ­ra sto­ra miss­tag un­der kri­gets förs­ta må­na­der. Men han lär­de sig av si­na miss­tag och lyss­na­de mer på råd från yr­kes­mi­li­tä­ren.

Stal­ins bäs­ta be­slut kom i no­vem­ber 1941 när han be­stäm­de sig för att stan­na i Moskva när tys­kar­na stod ut­an­för den sov­je­tis­ka hu­vud­sta­dens por­tar. Stal­ins när­va­ro i Moskva och någ­ra in­spi­re­ran­de pat­ri­o­tis­ka tal han höll gjor­de att de sov­je­tis­ka ner­ver­na och för­sva­ret hölls i styr och det gav tid att för­be­re­da för en mas­siv mo­tof­fen­siv i de­cem­ber 1941 där tys­kar­na kör­des ut ur sta­den.

Det finns många sto­ra seg­rar att väl­ja bland, men sla­get om Staling­rad står ut. Som­ma­ren 1942 in­träf­fa­de en an­nan kris för Sov­je­tu­ni­o­nen när en tysk fram­stöt sö­derut hotade de sov­je­tis­ka ol­je­lag­ren. Staling­rad, som stod i vägen för den tys­ka fram­stö­ten, föll näs­tan i de­ras hän­der, men Rö­da ar­mén fick till ett he­ro­iskt för­svar och lyc­ka­des hål­la ett bro­hu­vud i sta­den. Åter­i­gen höll Sta­lin och hans ge­ne­ra­ler ner­ver­na un­der kon­troll, och för­be­red­de nog­grant en mot­at­tack som om­ring­a­de tys­kar­na i Staling­rad och tving­a­de dem att ka­pi­tu­le­ra. Staling­rad blev en för­lust som tys­kar­na ald­rig rik­tigt åter­häm­ta­de sig ifrån.

VIL­KET VAR HANS STÖRS­TA MISSLYCKANDE?

Det sägs of­ta att Stal­ins störs­ta misslyckande var att han in­te för­vän­ta­de sig den tys­ka in­va­sio­nen av Sov­je­tu­ni­o­nen i ju­ni 1941. Jag tror sna­ra­re det hand­la­de om ett misslyckande när det gäl­ler stra­te­gisk fan­ta­si och för­be­re­del­ser. Sta­lin och hans ge­ne­ra­ler un­derskat­ta­de kraf­ten i ett tyskt an­fall och över­skat­ta­de styr­kan i det sov­je­tis­ka för­sva­ret och de­ras ka­pa­ci­tet att slå till­ba­ka. Sta­lin viss­te att Tyskland skul­le an­fal­la, även om han in­te viss­te när, men han var sä­ker på att han och

Vil­ken slags mi­li­tär le­da­re var Ryss­lands störs­ta ty­rann?

Rö­da ar­mén skul­le kla­ra allt, in­klu­si­ve ett över­rask­nings­an­fall. På ett sätt ha­de han rätt – Sov­je­tu­ni­o­nen kun­de kla­ra en tysk in­va­sion men kost­na­den blev enorm och näs­tan ka­ta­stro­fal. I slu­tet av 1941 ha­de tys­kar­na nått Moskva, om­ring­at Le­ning­rad och ta­git sig långt in i söd­ra Sov­je­tu­ni­o­nen. Kanske var den störs­ta för­lus­ten Ki­ev, den ukrains­ka hu­vud­sta­den, som föll i tys­kar­nas hän­der i sep­tem­ber 1941. Sta­lin väg­ra­de per­son­li­gen att tillå­ta att Rö­da ar­mén drog sig till­ba­ka från Ki­ev­om­rå­det, vil­ket re­sul­te­ra­de i att fle­ra hund­ra tu­sen sol­da­ter om­ring­a­des och togs till fånga av tys­kar­na.

TROR DU ATT AL­LA DÖDS­FALL I DEN SOV­JE­TIS­KA AR­MÉN PÅVERKADE STA­LIN?

Sta­lin var en man med sto­ra käns­lor, men ock­så med myc­ket li­ten em­pa­ti för män­ni­skor. Han kun­de va­ra myc­ket käns­lo­sam, med våld­sam­ma hu­mör­sväng­ning­ar och vi­sa­de of­ta stor sen­ti­men­ta­li­tet och ils­ka. Han var ock­så en ide­o­log, en in­tel­lek­tu­ell som tänk­te ut­i­från stor­ska­lig ut­form­ning och ab­strak­tio­ner. Han äg­na­de myc­ket av sitt liv åt det skriv­na or­det och po­li­tis­ka kon­tex­ter som var skyd­da­de från kri­gets bru­ta­la re­a­li­tet. De här se­na­re egen­ska­per­na skyd­da­de Sta­lin från sol­da­ter­nas li­dan­de. Sta­lin var en uto­pist och ide­a­list som trod­de att än­da­må­let hel­ga­de med­len, hur bru­ta­la de än var, och han ha­de den känslo­mäs­si­ga be­skaf­fen­he­ten som gjor­de att han kun­de fat­ta och le­va med ex­tremt hår­da be­slut.

I HUR HÖG GRAD BIDROG STAL­INS LEDARSKAP TILL DEN SLUT­LI­GA SE­GERN?

Jag har gjort mig till ovän med män­ni­skor som bara ser onds­ka i Sta­lin, ge­nom att häv­da att den sov­je­tis­ke dik­ta­torn var den vik­ti­gas­te al­li­e­ra­de le­da­ren un­der and­ra världs­kri­get. Ut­an ho­nom skul­le Sov­je­tu­ni­o­nen tro­ligt­vis ha för­lo­rat mot Na­zi­tyskland. Det sov­je­tis­ka sy­ste­met som kon­fron­te­ra­de Hit­lers re­gim var Stal­ins sy­stem som han ska­pat un­der 1920- och 1930-ta­let. Om Sta­lin in­te gjort bra ifrån sig un­der kri­get skul­le sy­ste­met ha kol­lap­sat un­der de för­ödan­de slag det fick. Det fanns ing­en er­sät­ta­re bland de sov­je­tis­ka le­dar­na.

HUR SKUL­LE DU BE­SKRI­VA STAL­INS LEDARSTIL UN­DER AND­RA VÄRLDS­KRI­GET?

Ener­giskt, auk­to­ri­tärt, be­räk­nan­de, kon­trol­le­rat och sko­nings­löst. Han be­gick många miss­tag, men han gjor­de mer rätt än fel ef­ter de förs­ta ka­ta­stro­fa­la må­na­der­na. Han lär­de sig att bli krigsledare. Gente­mot si­na ge­ne­ra­ler om­vand­la­de han sig till lag­spe­la­re, som en kom­bi­na­tion av ord­fö­ran­de och verk­stäl­lan­de di­rek­tör. Han in­för­de en hård di­sci­pli­när re­gim när det gäll­de Rö­da ar­mén och he­la lan­det och ha­de inga be­tänk­lig­he­ter när de gäll­de att kros­sa dem han såg som si­na fi­en­der. Sta­lin var en stor krigs­her­re, men han var ock­så sko­nings­lös och bru­tal. Han ska­da­de mil­jon­tals oskyl­di­ga sam­ti­digt som han tjä­na­de mänsk­lig­he­ten väl ge­nom att be­seg­ra Hit­ler och na­zis­ter­na.

Det är kom­bi­na­tio­nen av god och ond som gör Sta­lin till den vik­ti­gas­te och mest pa­ra­dox­a­la dik­ta­torn un­der 1900-ta­let.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.