STAL­INS DIPLOMATI

Kalla kriget - - Ursprung -

Så här kon­trol­le­ra­de och han­te­ra­de den sov­je­tis­ke le­da­ren de få som kun­de ut­ma­na ho­nom om mak­ten.

ADOLF HIT­LER

Fa­dern och Fü­h­rern

Som fa­scist och kom­mu­nist kun­de in­te Hit­ler och Sta­lin va­ra mer po­li­tiskt oli­ka. Hit­lers stän­di­ga för­dö­man­de av Sov­je­tu­ni­o­nen och på­stå­en­den om att sla­ver var un­der­lägs­na män­ni­skor gjor­de in­te för­hål­lan­det bätt­re. De ha­de dock bå­da in­tres­se av en al­li­ans. Den här vän­skap­li­ga fa­sa­den va­ra­de för­stås in­te länge, ef­tersom Hit­ler in­va­de­ra­de sovjetiskt ter­ri­to­ri­um och det för­vän­ta­de kri­get bröt ut. De två dik­ta­to­rer­na hys­te dock en viss öm­se­si­dig re­spekt för den and­re och Hit­ler lär ha sagt: ”Sta­lin är en av de störs­ta per­so­ner­na i världs­hi­sto­ri­en. Han bör­ja­de som en van­lig tjäns­te­man och han har ald­rig slu­tat va­ra en tjäns­te­man. Sta­lin för­li­tar sig in­te på re­to­rik. Han styr från sitt kon­tor, tack va­re en by­rå­kra­ti som ly­der hans mins­ta vink.”

WINSTON CHUR­CHILL Upp­rät­ta­de järn­ri­dån

För­hål­lan­det mel­lan de här två sto­ra le­dar­na bör­ja­de ska­kigt – Chur­chills hat mot kom­mu­nis­men var väl­känt och Sta­lin var miss­tänk­sam mot väst­mak­ter­na som han an­såg ha­de över­gi­vit

Rö­da ar­mén. Men för att slå till­ba­ka den tys­ka in­va­sio­nen mås­te de bil­da enad front. Chur­chill var nöjd med att hans charm och per­son­lig­het ha­de fått Sta­lin att väl­ja hans si­da, men Sta­lin ha­de i hem­lig­het in­stal­le­rat ett spi­on­nät­verk i Lon­don och kun­de pla­ne­ra sitt per­fek­ta ”fram­trä­dan­de” när han pra­ta­de med den brit­tis­ke le­da­ren. Även om fo­to­gra­fi­er och fil­mer vi­sar de två män­nen till sy­nes helt över­ens skul­le Sta­lin i själ­va ver­ket all­tid va­ra en svår nöt att knäc­ka för Chur­chill.

FRANK­LIN D. ROO­SE­VELT An­pas­sa­de sig ef­ter ”Un­c­le Joe”

Roo­se­velt ha­de ett nä­ra för­hål­lan­de till Chur­chill och det var nå­got han trod­de kun­de om­fat­ta även Sta­lin, trots Chur­chills var­ning­ar om att in­te li­ta på den sov­je­tis­ke le­da­ren. Roo­se­velt ställ­de sig fle­ra gång­er på Stal­ins si­da för att upp­munt­ra för­hål­lan­det, vil­ket han trod­de skul­le för­hind­ra en sov­je­tisk ex­pan­sion ef­ter kri­get. I stäl­let för att stå upp mot Sta­lin, vil­ket hans råd­gi­va­re för­or­da­de, gav Roo­se­velt ho­nom allt han vil­le ha och kal­la­de ho­nom till­gi­vet för ”Un­c­le Joe”. Den här na­i­vi­te­ten var nå­got den sov­je­tis­ke dik­ta­torn kas­ta­de sig över och ut­nytt­ja­de och re­sul­ta­tet un­der de kom­man­de åren vi­sa­de att Roo­se­velts at­ti­tyd var ka­ta­stro­fal för det sov­je­tisk-ame­ri­kans­ka sam­ar­be­te han öns­ka­de.

BENITO MUSSOLINI

De två ty­ran­ner­na

Trots att de trod­de på två myc­ket oli­ka po­li­tis­ka sy­stem och ide­o­lo­gi­er, kom­mu­nism och fa­scism, ha­de Sta­lin och Mussolini myc­ket ge­men­samt. De för­sök­te bå­da eta­ble­ra en stat med to­tal kon­troll över in­vå­nar­na, de an­vän­de pro­pa­gan­da för att upp­nå det och de för­änd­ra­de si­na län­der ra­di­kalt. Mussolini hys­te en viss be­und­ran för Sta­lin, främst på grund av re­spekt för Lenin, men när han al­li­e­ra­de sig med Hit­ler eli­mi­ne­ra­de han al­la chan­ser till att de två män­nen skul­le bli vän­ner el­ler bil­da en al­li­ans. Den rys­ke dik­ta­torn an­såg sin ita­li­ens­ke mot­part va­ra svag, han såg ho­nom som en­dast en la­kej som Hit­ler kun­de an­vän­da sig av. Sta­lin av­fär­da­de i stort sett Mussolini helt, och gav in­te ho­nom el­ler det han gjor­de nå­gon stör­re upp­märk­sam­het.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.