LUFTBRON UNDER SVARTA FREDAGEN
Att hålla Västberlin flytande var en stor uppgift för väst och allt höll nästan på att störta samman en ödesdiger dag.
Att hålla en halv stad på två miljoner potentiellt svältande tyska medborgare (en befolkning som vuxit med de män, kvinnor och barn som tvingats över gränsen från det sovjetkontrollerade Östtyskland) var ingen lätt uppgift, och väst var tvungna att samordna en rad förnödenhetsleveranser som måste pågå dygnet runt.
Staden krävde en daglig matranson på 646 ton mjöl och vete, 109 ton kött och fisk, 180 ton socker, 5 ton mjölk, 64 ton fett, 180 ton potatispulver, 11 ton kaffe, 125 ton flingor, 19 ton mjölkpulver, 3 ton färsk jäst till bakning, 144 ton torkade grönsaker, 38 ton salt och 10 ton ost. Stora mängder kol och bränsle behövdes dessutom.
Det krävdes totalt 275 000 flygturer för att underhålla försörjningslinjerna och hålla demokratin levande i den tyska huvudstaden. Operationen balanserade hela tiden på en knivsegg. Det största testet av luftbrokampanjen inträffade fredagen den 13 augusti 1948 när regnmolnen var så tjocka över Berlin att piloterna knappt kunde se himlen framför sig. I störtregnet kraschade och exploderade ett C-54-fraktplan, fyllt av förnödenheter, och ett annat tappade sina däck och kraschade nästan när det försökte undvika dem. Ett tredje plan lyckades precis undkomma en katastrof när det missbedömde sin position och landade på en halvfärdig landningsbana.
Inom några minuter innebar den stora omsättningen på plan en hög risk för kollisioner i luften. Markkontrollen höll omedelbart kvar alla plan som höll på att lastas av på marken och uppmanade dem som var på väg in att dra sig tillbaka så länge väderförhållandena var som de var. Som tur var dog ingen, men det var en viktig påminnelse om hur snabbt en sådan operation kunde gå fel.