Fullblod för miljoner Lyssna! Vad säger hästen?
Häst och ryttare – två unika individer spm behöver lära sig att kommunicera med varandra för att ridningen ska bli en bra upplevelse för båda.
Den här artikeln publicerades i förra numret av Kentaur. På grund av ett tekniskt missöde försvann nästan halva texten! Därför publicerar vi nu artikeln igen.
En BRA KOMMUNIKATION är GRUNDEN för att vi ska kunna prestera tillsammans med hästen och för att häst och ryttare ska må bra. I ridning är det två unika individer som behöver lära sig att ”tala” och ”lyssna” till varandra för att ridning ska bli en bra upplevelse för båda parter.
Tyvärr är det inte alltid som kommunikationen fungerar optimalt och ibland händer det att ryttare upplever att hästen inte lyssnar. Men vad menas egentligen med att hästen lyssnar, eller inte lyssnar, på ryttaren? Hur får vi hästen att lyssna på oss? och hur lär vi oss att lyssna till hästen?
Vi ryttare använder främst våra sinnen och våra
kroppar när vi kommunicerar med hästen och vi ger hela tiden signaler till hästen – både medvetet och omedvetet. Under ridning kommunicerar vi genom fysiskt tryck och den mesta kommunikationen sker genom ett samspel mellan vår egen och hästens kropp. ryttarens förmåga att använda sin kropp har därför stor betydelse för hur bra vi lyckas kommunicera med hästen.
VAD BEROR DET På att ryttare ibland har svårt att få hästen att lyssna på hjälperna? Hästen kanske helt enkelt inte förstår vad ryttaren menar.
För att få hästen att lyssna behöver ryttaren vara uppmärksam på vad som händer när hen ger en viss hjälp. Hur reagerar hästen på hjälpen? Lyssnar den direkt eller reagerar den kanske inte alls?
Hästen lär sig att lyssna på ryttarens hjälper genom att trycket, exempelvis från skänkeln, omedelbart tas bort när ryttaren får den reaktion som hen önskar. Det uppfattas som en belöning av hästen och inlärningen förstärks om ryttaren dessutom ger hästen en klapp på halsen eller berömmer med rösten.
Om ryttaren missar att ta bort trycket finns risk för att hästen helt enkelt blir avtrubbad och slutar lyssna. Detsamma kan hända om ryttaren ger motstridiga signaler och exempelvis ber hästen öka tempot med skänkeln samtidigt som en förhållning i tygeln signalerar till hästen att sakta ner. Då blir hästen lätt förvirrad och osäker.
Förutom kroppen så har även våra känslor stor betydelse när vi möter hästen. Hästar är känsliga djur som snabbt läser av människans kroppsrörelser och sinnesstämning. De kan lätt fånga upp vilket humör vi är på.
Genom våra kroppar kommunicerar vi förtroende, men även nervositet, rädsla och osäkerhet. en studie visade att när en grupp ryttare informerades om att ett paraply skulle fällas upp när de red förbi en viss plats så blev hästarna nervösa, även om paraplyerna i praktiken aldrig fälldes upp. ryttarnas oro smittade av sig till hästarna. Hästar är alltså väldigt bra på att uppfatta både känslor och signaler.
För att kunna kommunicera framgångsrikt med hästen, både under ridning och under hantering, krävs full uppmärksamhet på hästen. Hästen talar till oss hela tiden, fast utan ord. Därför behöver vi vara lyhörda för vad hästen kommunicerar och lära oss uppfatta och tolka hästens kroppsspråk och reaktioner.
Händer det att du kommer stressad till stallet? eller pratar i mobiltelefon från hästryggen? Då finns det stor risk att du missar det som hästen försöker säga till dig genom sitt kroppsspråk, som exempelvis kroppshållning, ansiktsuttryck, öronoch svansrörelser och frustningar. Kroppsspråket är hästens sätt att visa om den är nöjd eller missnöjd och därför behöver vi ryttare verkligen ta oss tid att fokusera på hästen och ridningen när vi är i stallet. Vi behöver exempelvis röra oss lugnt och prata i ett lågt röstläge. om vi halvspringer genom stallgången så blir hästarna lätt spända och oroliga.
Som ryttare behöver vi även lära oss att läsa av hästens temperament och energinivå för att kunna anpassa våra signaler till den häst vi rider. en
känslig häst behöver en ryttare som är avspänd och använder mjuka och försiktiga hjälper. I annat fall kan hästen uppfatta det som om ryttaren ”skriker”. Därför kan det vara väldigt stressande för en känslig häst att ridas av en orutinerad ryttare som omedvetet ger massor av signaler.
VISSA ryttare Verkar HA en MEDFÖDD känsla för att kommunicera med hästen. De har lätt för att läsa av olika hästar och anpassa sina hjälper till varje enskild individ och det ser ut som om ryttare och häst är sammansmälta med varandra. ryttaren använder näst intill osynliga hjälper och hästen tuggar nöjd på bettet och släpper ut svansen så att den pendlar fram och tillbaka. tyvärr finns det också prov på motsatsen, där både ryttare och häst rör sig spänt och stelt och där det ser ut som om de utkämpar en strid mot varandra snarare än att kommunicera.
VI ryttare Lär OSS ATT HANTERA hästar och rida främst genom erfarenhet. Men för att kommunicera framgångsrikt med hästen behövs en kombination av träning och reflektion – att du helt enkelt reflekterar över vad som händer i kommunikationen mellan dig och din häst. Hur ofta reflekterar du själv över kommunikation mellan dig och din häst? eller diskuterar hur kommunikationen fungerar med din tränare eller ridlärare. Jag är övertygad om att det går att lära sig kommunicera med hästen. Men det kräver tid och engagemang och att vi tillbringar mycket tid i stallet tillsammans med våra hästar.