Graffiti: BUSTER
King är ett epitet som ofta använts för att lyfta eller hylla någon. Allt mer sällsynt används titeln King of Style. Det är en av de få som lyckas kombinera teknik, uttryck, tempo, rörelse och tung attityd på en och samma gång. De utmanar sig själva genom att skapa flera hårda stilar med resultat av legendariska målningar som inte bara ska inspirera sin samtid utan kommande generationer. Ännu färre är de som också tar sin plats genom att langa tunga tags och hård manisk bombing. En King of Style tar ansvar för varje yta som berörs. En sådan målare glöms aldrig bort i grafftikulturen. BUSTER var en av de få. En sann King of Style.
“Jag minns att min relation till Buster var lite som DEZ till TRAP i Style Wars. Redan när jag tog honom under mina vingar så visste jag att han skulle utvecklas till något bra och bli riktigt stor. “
“BUSTERS tagstil var riktigt grym. Han hade bra tags såsom BUZ, BUZZ, KNOB samt BANK. Han var jämte BAZE någon som var grym på att dra feta tags.”
“När 80-talet gick över till 90-tal skedde ett generationsskifte och Buster var en av de som tog plats med sin stil och sina målningar längst gröna linjen.”
/ DISEY
“Precis när T-banan kommer ut ifrån tunneln från Farsta Strand så körde han en silverpiece och jag ska vara ärlig, först så dissade jag lite för att det var så långt bort ifrån vad någon annan höll på med så jag fattade inte först. Sedan såg jag, det var som små labyrinter som stod i följd och alla var olika i mönster och när man följde mönstren såg man bokstäverna, det stod BUSTER. Det var så banbrytande och så annorlunda. Det verkligen vände upp och ned på allt man själv höll på med.”
“Han satte ju sina pieces och tags på så jäkla kaxiga ställen. Alltså Farsta Strand-tunneln såg ju läskig ut alltså när man stod där och tittade ned och fotade. Vart fan skulle man ta vägen om tåget kom där? Han hade gjort sin research.”
“Det var avslutning och hela skolan var ute på skolgården med lärare och alla elever var uppklädda och fina för att gå ut det tredje och sista året. Då hade någon eller några gjort en målning, “WASTED YEARS” på aulan. Man anade
ju vem som var inblandad.”
“Han var manisk. Inom graffiti så ville han bli störst helt klart. Vid sidan av målandet så var han en glad person, nära till skratt. Hade mycket hyss för sig. Bekymmerslös utan prestige. När yngre målare kom så var han öppen eller gled undan. Han var ingen person som hade behovet att säga till alla ‘Jag är Buster’...”
“Stilmässigt så började han ju förstora sina tags, det var ju hans grej. Han bombade ju hårt, riktigt hårt. Det skulle gå snabbt att dra tags. Oftast så drog han bara första bokstäverna, BUZ. Allt skulle typ gå att dra i ett sträck.”
“Vi funderade ett tag på att ta med honom i DST men det blev liksom aldrig av. Vet inte om han hade velat det heller.
Han stod rätt bra för sig själv på något sätt. När AGENT ORANGE (AO) bildades så var Buster den som gjorde namnet stort. Under en period var han definitivt kung på Farstalinjen, det skulle jag säga.”
/ MEZR
“Han hade en egen stil. Ibland drog han sig undan från oss i gänget med resultatet av massa nya målningar på tunnelbanestationer m.m Han var helt orädd om man tänker på vart han målade.”
“En gång åkte jag, YES och BUSTER plus många andra till fryshuset. Bussen var knökfull och dom bombade så när vi kom fram så var polisen där och busschauffören pekade ut mig som den skyldige. Det va bara att gilla läget och betala böterna som kom med rättegången för gola gjorde man ju inte. Så den enda gången jag åkte fast för graffiti så var jag faktiskt oskyldig.”
/ BLACK