Kingsize klassiker
”4, 5, 6” (Cold Chillin / Epic Records) Releasedatum: 26:e september 1995
Hösten 1995 bjöd på en fullkomlig explosion av nya album, där legendariske Kool G Rap satte ribban högt på sensommaren med sitt första album i eget namn (utan tidigare parhästen DJ Polo). Tärningsspelinspirerade ”4, 5, 6” bjöd på en omväxlande soulig och benhård ljudbild där Dr Butcher, Buckwild och T-ray lade grunderna för en filmisk albumskapelse. Queens-veteranen hade vässat pennan och levererade skarpa betraktelser från gatulivet med exceptionell finess vad gäller texter och flerstaviga rim. Mentor och adepten Nas bidrog till att manifestera den rådande mafioso-trenden i NYC på ”Fast Life”, medan både B-1 och MF GRIMM gjorde starka gästinhopp på ”Take Em To War”.
Bästa låt / gäst / produktion: ”Fast Life”) / ”For Da Brothaz”
”It’s A Shame” / Nas (på
“Jazzmatazz Vol. 3: Streetsoul” (Virgin Records) Releasedatum: 3:e oktober 2000
Redan 1993 påbörjade Keith ”Gifted Unlimited Rhymes Universal” Elam sin Jazzmatazz-serie och fick utlopp för en annan artistisk ådra, utanför den stenhårda Gangstarr-bubblan med DJ Premier. På toppen av sin karriär, vid millennieskiftet, hade fokus skiftat från jazz till den för tiden starka neosoul-vågen. På skivan tog Guru hjälp av Angie Stone, Bilal, Craig David, Donell Jones, Erykah Badu, Amel Larrieux, The Roots samt veteranerna Herbie Hancock och Isaac Hayes bjöds in att medverka. Albumet hade en klart mer kontemporär ansats och producerades av Jay Dee, DJ Scratch, DJ Premier, The Neptunes och Guru själv. Guru fick genomgående fin respons på albumet och skivan får betraktas som ett av hans bättre soloprojekt, innan han gick bort i april 2010.
Bästa låt / gäst / produktion: ”Hustlin Daze” / Erykah Badu (på ”Plenty”) / ”Certified”
Budorden”, där hiphopens hederskodex bröts ner för alla samtliga att förstå. På en mansdominerad hiphopscen tog hon rättmätig plats med både skills, närvaro och budskap. På debutalbumet fick hon med sig gäst-mc:s som Ken, Ayo, Swingfly samt självklar backning av hennes egna crew GFX (Nougie, Bleedz och Pete Savage). På producentsidan stod Webb & Collén för ryggraden på skivan samt med bidrag av Cherno, Thomas Rusiak, Saska, Stress med flera. Feven nominerades och vann Grammis för Årets Hiphop/soul vid galan 2001, där hon höll ett uppmärksammat tacktal. 2003 medverkade hon på Wu-tang Clan-ikonen RZA:S samlingsskiva med norska Diaz, franska Saian Supa Crew och IAM samt Petter & Co. Därefter har Feven hållit en låg profil vad gäller musik. Nästan två decennier efter inspelningen av debutskivan fick vi se en efterlängtad comeback, i form av en vass gästvers på Petter-skivan ”9818” med Rusiakproducerade ”Tårar”.
Bästa låt / gäst / produktion: ”Bränn BH’N” / Petter (på ”Vill Ha”) / ”GFX”
Minnesvärd text:
”Vi må ha kommit långt, men vi é inte där än
Så hissa bh:n i atmosfären Jag svär, man, det råder krig under ytan
Jämlikt? Ooh nej det luktar skit under ytan
Missförstå mig rätt, mina bästa vänner é män
Det é därför det stingar med våra förutsättningar
Ett modernt land fullt med hedningar
Shit yo det måste blii ändringar, feta förändringar Utlänningar frå dubbelt trubbel
Till exempel när man söker jobb och stöter på rasistsubbor Så man går tillbaks till skolan för att få sig en utbildning För kanske en vidare karriärs anställning
Men, olika kön, olika lön, för samma jobb
Det é laglig rob, man får bara lust att klappa nån…”
(utdrag från texten till ”Bränn BH’N”)
pendeln började svänga mot svenska språkets favör inom svensk hiphop på slutet av 90-talet, anammade även Timbuk utvecklingen. Det resulterade i dubbelalbumet ”T2: Kontrakultur”, på både svenska och engelska, över hela 26 spår. Höjdpunkterna på svenska blev lekfulla ”MVH” och perspektivberättelsen ”Pendelparanoia”, medan Looptroop-gästade ”Sedlighetsroteln” erbjöd ett possespår av högsta klass under tidsperioden. På engelska levererades rim på stabil nivå, med ”Absorb This” och ”Independent Moves”. Producentteamet Breakmekanix (M.O.N.S. och Moe) erbjöd ett kreativt svängigt ljudlandskap, som för mig kunde uppfattas något monotont över ett massivt dubbelalbum. Det svenska låtmaterialet mottogs absolut mest kärvänligt av lyssnare och publik, vilket sedermera resulterat i en framgångsrik karriär med ett tiotal album, otaliga samarbeten och flera viktiga kulturprojekt utanför musiken.
Bästa låt / gäst / produktion: ”MVH” / Promoe (på ”Sedlighetsroteln”) / ”Sydkraft”
Minnesvärd text:
” Fan va jag hatar den här rusningstrafiken
De tar mej minst en timme o ta mej hem från fabriken Ersättningsbuss får man ju ta sista biten
Tågen e alltid sönder jag e trött på den här skiten
Kolla bara han vid dörren som stirrar hitåt
Alldeles för viktig för o släppa förbi nån
Han e bergis svinrik o kör i en Saab
Spelar golf o super sej full varenda dag
Medans jag får slita o förnedras
Tjäna en fjuttig minimilön så han kan nolltaxera
Jag ser på honom han tror att han e bättre än alla andra
Jag vet hans typ för att min chef e den samma
Han e säkert rasist han tittar på mej illa
Jag jobbar extra på helgerna när han sitter i sin villa…” (utdrag från texten till ”Pendelparanoia”)