Korsfästning

600 f. Kr.

Trots att metoden blivit känd som ett dödsstraff, främst genom korsfästelsen av Jesus, är korsfästning en av de tidigaste dokumenterade formerna av tortyr. Det utvecklades av de forntida perserna, seleuciderna och karthaginierna under det sjätte århundradet före Kristus. Korsfästning gick ut på att piska ett offer och tvinga dem att släpa ett stort träkors till platsen för deras straff, för att spikas upp på korset. Sedan höjdes korset upp till en vertikal vinkel till en höjd på upp till tre meter. Detta orsakade intensiva och långariga smärtor hos offret, som kunde leda till döden genom utmattning eller hjärtsvikt.