Många olika sorters människoceller

Hittills har ungefär 200 olika celltyper identifierats. Varje typ har sin speciella uppgift att utföra.

NERVCELLER

Cellerna som utgör nervsystemet och hjärnan kallas för nervceller eller neuron. Elektriska signaler skickas från nervcell till nervcell längs långa fibrer som kallas axoner. Vid passagen över mellanrummet mellan nervcellerna (som kallas synaps) omvandlas den elektriska signalen till en kemisk signal. Det är dessa celler som gör att vi till exempel kan känna smärta. Dessutom ser de till att vi kan röra oss.

BENCELLER

De celler som bildar benvävnaden – den hårda struktur som gör skelettet starkt – består huvudsakligen av tre celltyper. Din benvävnad förändras och omformas hela tiden, och dessa tre celltyper spelar stor roll i den processen. Osteoklaster är de benceller som bryter ner gammalt ben, och osteoblaster är benceller som bildas i benmärgen och mognar till osteocyter som i sin tur bygger upp nytt ben. Efter hand bäddas de här cellerna in i vävnaden och kallas då osteocyter. Osteocyterna utgör ungefär 90 procent av cellerna i skelettet och har ansvar för att upprätthålla benmassan. Det är alltså osteoblasterna som bygger upp vårt skelett. Slutligen har vi osteoklasterna som bryter ner gammal benvävnad.

LJUSKÄNSLIGA SINNESCELLER (FOTORECEPTORER)

Stavarna och tapparna som sitter på näthinnan (retina) längst bak i ögat kallas fotoreceptorer. De innehåller pigment som är känsliga för ljus och omvandlar de impulser ögat uppfattar till nervsignaler som hjärnan tolkar som bilder. Stavarna gör att du kan uppfatta ljus, mörker och rörelser, medan

tapparna sätter färg på tillvaron.

LEVERCELLER

Cellerna i levern reglerar blodets sammansättning. De filtrerar bort gifter och reglerar även halten av fett, socker och aminosyror i blodet. Ungefär 80 procent av levern består av hepatocyter – specialiserade celler som är aktiva i produktionen av proteiner och galla.

MUSKELCELLER

Det finns tre typer av muskelceller som bildar olika slags muskelvävnad: skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur. Dessa muskeltyper har olika utseenden och funktioner. Skelettmuskulatur innehåller stora fibrer som är fästa vid skelettet. När de stimuleras av en nervsignal dras muskeln samman och för med sig benet den är fäst vid, så att du rör dig. Vi kan kontrollera skelettmuskulaturen eftersom den är viljestyrd. Hjärtmuskulaturen är däremot inte viljestyrd, vilket är tur för oss eftersom den ser till att hjärtat slår. Denna typ av muskulatur finns i hjärtväggarna och skapar sina egna stimuli för att dras samman, utan påverkan från hjärnan. Glatt muskulatur, som är relativt långsam och inte heller viljestyrd, utgör väggarna i hålrum som blodkärl och matsmältningskanalen. Dess vågliknande sammandragningar bidrar till att spjälka maten och transportera runt blodet i kroppen.

FETTCELLER

Dessa celler, som även kallas adipocyter eller lipocyter, utgör fettvävnaden. Den isolerar kroppen och verkar stötdämpande. Fettvävnaden finns direkt under huden och runt de inre organen. Varje enskild fettcell kan variera i storlek beroende på hur mycket energi den lagrar. Om vi går upp i vikt fylls fettcellerna med mer vattenhaltigt fett, och till slut kan även antalet fettceller öka. Det finns två typer av fettvävnad: vit och brun. Den vita fettvävnaden lagrar energi och isolerar kroppen så att kroppsvärmen upprätthålls. Den bruna fettvävnaden kan faktiskt producera värme och används inte som energi. Det är tack vare den vita fettvävnaden som vissa djur kan leva flera månader i sträck utan att ta in näring.

EPITELCELLER

Epitelcellerna bildar epitelvävnaden som ligger runt de inre organens väggar och skyddar dem. Det är också dessa celler som är grundmaterialet i huden. Epitelvävnaden utgör en barriär mellan de viktiga organen och andra vätskor eller oönskade patogener (sjukdomsframkallande organismer). Förutom i huden finns det epitelceller även i näsan, runt lungorna och i munnen.

RÖDA BLODKROPPAR

Till skillnad från alla andra celler i kroppen har de röda blodkropparna (erytrocyterna) ingen kärna. En människa har omkring 25 biljoner röda blodkroppar, vilket är ungefär en tredjedel av kroppens celler. Det innebär att de är kroppens vanligaste celler. Erytrocyterna bildas i ryggmärgen och är mycket viktiga eftersom de fraktas syre till kroppens övriga celler. Syret transporteras med hjälp av hemoglobin, ett pigmenterat protein som ger erytrocyterna deras röda färg.

”Benmassan förändras hela tiden.”