Här släpps 170 000 ålyngel ut
Kungälv: Ålen är akut hotad och det råder förbud mot att fiska den längs den svenska västkusten. Nu släpps hundratusentals ålyngel ut i Lökeberg för att stötta beståndet. – Forskningen visar att ålarna från västkusten vandrar samma väg som de andra vilda ålarna, säger biologen Niclas Åberg.
Glasålarna är hala och slemmiga. De simmar snabbt ner mot botten så snart de tagit sig ur en vit frigolitlåda och ner i saltvattnet vid Lökebergs kile i Kungälv.
Ålarna är ungefär en decimeter långa, lite över två år gamla och cirka 170 000 till antalet. Knappt en tredjedel förväntas överleva till vuxen ålder.
– Det är inte så jättemånga, vi har satt ut betydlig fler förr, men nu är de lite större så då är överlevnaden säkert lite bättre, säger Niclas Åberg som är biolog och leder samarbetsprojektet 8-fjordar, som omplacerar ålar sedan mer än tio år tillbaka.
Ålen är klassad som akut hotad i Sverige, men just de här ynglen har hämtats upp där det fortfarande finns ett överskott av ål, som runt Frankrike och England.
– Det finns helt enkelt inte plats för dem just där. Det är ett överskott vilket innebär att det blir en ökad konkurrens och ökad dödlighet, säger Niclas Åberg.
I de bohuslänska vattnen är förutsättningarna de motsatta, det finns få ålar och de som nu släpps ut har liten konkurrens om livsutrymme och föda.
Projektet som heter Krafttag ål är ett samarbete mellan ett antal vattenkraftföretag och Havs- och vattenmyndigheten. De har omplacerat cirka 3,6 miljoner ålyngel hittills. Gör det någon skillnad för beståndet här?
– Ja, det kanske har gått tillbaka cirka 700 000 extra ålar till Sargassohavet. Forskningen visar att ålarna
från västkusten vandrar samma väg som de andra vilda ålarna, säger Niclas Åberg.
Ålar föds, leker och dör i Sargassohavet, en del av Atlanten som ligger norr om Kuba. Efter det driver de med Golfströmmen mot Europa. Men däremellan tillbringar de någonstans mellan fem och trettiofem år ute i världen, till exempel i svenska vattendrag.
Ålarna som släpps ut i Älgöfjorden kommer att mötas av en rad utmaningar. De riskerar att bli uppfiskade, skadas i vattenkraftverkens turbiner och drabbas av sjukdomar och parasiter.
– Då är det inte så trevligt att vara ål, säger Niclas Åberg.
Mängden ålyngel som kommer till Europa från andra sidan Atlanten har minskat med cirka 90 procent sedan 70-talet, enligt Stockholms universitet. I Nordsjöområdet, mellan Skandinavien och Storbritannien, ligger siffran på 98 procent.
På grund av den drastiska minskningen har fler åtgärder, utöver omplacering, tagits till. På svenska västkustens norra delar är det helt förbjudet att fiska ål, men i Halland och Skåne är ett visst fiske fortfarande tillåtet.
Har fiskeförbudet gett effekt?
– Ja, som jag har tolkat det så klarar ålarna sig bra här uppe sedan man förbjudit fisket. Provfiske har visat att de överlever ganska bra. Sedan finns predatorer som fortfarande påverkar, som till exempel säl och skarv. Det är ju från mänsklig påverkan de är fredade, säger Niclas Åberg.
Ålen har varit viktig historisk, som inkomstkälla och kulturarv, men den spelar också en roll i hav och sjöar, menar Niclas Åberg.
– Den är en värdefull som rovfisk som hjälper till att hålla ordning i ekosystemet.