Nya EU-regler gör att Kungälvsbostäder måste renovera för 1,5 miljarder
Kungälv: Senast 2050 ska alla hus i hela EU hålla bästa energiklass. Men prislappen för renoveringarna blir inte nådig. Bara Kungälvsbostäder står inför kostnader på 1,5 miljarder. – Det blir bekymmersamt, säger Bettina Öster Tunberg, vd för Kungälvsbostäder.
En tredjedel av all energi i Sverige går åt till att värma upp hus. Räknar vi på koldioxidutsläpp står bygg- och fastighetssektorn för en femtedel.
– Att vi får ner utsläppen är helt nödvändigt om planeten ska vara beboelig för våra barn, säger Bettina Öster Tunberg. Frågan är bara hur det ska finansieras.
Hon är precis hemkommen från Bryssel där EU-kraven om energirenovering av byggnader diskuterades. Exakt hur kraven kommer att formuleras är inte klart ännu men vi vet så mycket som att EU-länderna enats om att alla nybyggda hus senast 2030 ska ha den bästa energiklassen, energiklass A. Senast 2050 ska alla hus, även äldre, hålla samma standard.
För Kungälvsbostäder kan det handla om energirenoveringar av 2 500 lägenheter, vilket motsvarar nittio procent av beståndet.
– Det räcker inte att sätta upp solceller på taket. Byggnaden måste få ett helt nytt skal med välisolerade tak och väggar, säger hans Kristersson, förvaltningschef på Kungälvsbostäder.
För några år sedan antog Kungälvsbostäder en renoveringsplan där alla renoveringsåtgärder är inplanerade som ett pärlband fram till 2035. De nya EU-kraven skulle innebära att hastigheten i renoveringarna måste dubblas. Och dubbel hastighet betyder dubbla kostnader.
– När vi har räknat snabbt på det har vi kommit fram till en siffra på 1,5 miljarder i extra utgifter, utöver bolagets befintliga renoveringskostnader, säger Bettina Öster Tunberg. De pengarna har vi förstås inte.
I ett första skede ska Kungälvsbostäder se över de renoveringar som är närmast förestående och försöka höja ambitionsnivån.
– Då slipper vi i alla fall utföra arbeten som sedan måste göras om, säger Bettina Öster Tunberg.
Kommunala bostadsbolag äger tillsammans närmare en miljon lägenheter i Sverige. Branschorganisationen Sveriges Allmännytta har räknat ut att det skulle kosta 550 miljarder att ge alla dessa bästa energistandard. En hisnande summa men det finns också förslag på hur det skulle finansieras.
Exempelvis skulle staten kunna införa en låg moms på hyran som bolagen sedan kan kvitta mot den moms de själva betalar. Ett annat förslag är att befria bostadsbolagen från kravet på att alla tjänster måste upphandlas, vilket man menar ger högre kostnader.
Att tvinga fram renoveringar kan dock vara kontraproduktivt. Om fönster och fasadmaterial kasseras innan de är uttjänta innebär det en belastning på miljön.
– Att renovera i förtid är aldrig bra, säger Hans Kristensson. Här måste man verkligen väga för- och nackdelar mot varandra.
Det är inte bara allmännyttans hyreslägenheter som måste bli mer energisnåla. EU:s klimatpaket omfattar alla hus, alltså även bostadsrätter, villor, kontor, köpcentra etcetera. Att energirenovera en villa på 100 kvadratmeter kan kosta uppemot en halv miljon.
– Detta är ett kolossalt steg och vi behöver ta oss an utmaningen solidariskt, säger Hans Kristensson. Fastighetsägarna kan inte finansiera detta själva.