Ytterby och Komarken gick ihop och gjorde succé i pojkfotbollen
Ytterby IS och FC Komarken P08 levde olika fotbollsliv på varsin sida av väg 168. För ett år sedan slogs lagen ihop. I år körde de över allt i sin väg.
Det är kallt i november. Fotbollssäsongen går mot sitt slut. Serier och cuper är avklarade, men på Yttern kör Ytterby IS P08 för fullt på halvplan, medan seniorlaget nyttjar hela ytan på A-planen intill. Så ser det ut på flera planer runtom i Kungälvs kommun, så det är egentligen inget märkvärdigt med.
Grejen med de här killarna är att just den här konstellationen inte fanns för ett år sedan. Då höll ungefär hälften till i Ytterby IS, och hälften i FC Komarkens enda ungdomslag. För att både bredda och spetsa slagkraften så slogs de bägge lagen ihop till ett under Ytterbys klubbmärke. Det fanns dessutom en integrationstanke, för trots att avståndet mellan Komarken och Ytterby inte är särskilt stort, är det ibland två helt olika kulturer, åtminstone innan killarna hade lärt känna varandra.
– Man visste inte hur det skulle vara, om det skulle bli bättre eller sämre i laget, säger Pascal Jabbour, mittback som tidigare spelade med FC Komarken.
– Samma här. Man kände inte så många därifrån, men jag var taggad att träffa nya kompisar. Man vet aldrig, i början var det inte jättebra fokus, säger Isak Andersson, central mittfältare som har sin bakgrund i Ytterby IS.
Första träningen satt grupperna rätt tysta och var för sig. Andra träningen gjorde killarna high five med varandra och tog de första stegen till att vara en grupp.
– Vi delade upp oss mycket i början. Sedan lärde man känna några i taget. När serien startade var vi bra kompisar, minns Pascal Jabbour.
För honom var sammanslagningen ett lyft som stämde bra in på hans egna ambitioner.
– Jag kände att jag behövde en ny utmaning och komma upp en nivå, säger han.
Då hade de också spelat cup tillsammans och svetsats samman i matchtempo.
– Första månaderna var inte fokus på fotboll, utan mer på att ha kul tillsammans. Det blir lättare när alla är här för samma sak: att de gillar att spela fotboll, säger Andreas Andersson, tränare i Ytterby IS sedan många år.
Parker Ayewubo är
eldsjäl i FC Komarken , en välkänd integrationsoch fotbollsprofil i Kungälv. Senast coachade han FCK:s A-lag som tyvärr åkte ur division 5, men han har också varit ledare för
08:orna sedan starten. Han följde med laget över Marstrandsvägen till Yttern.
– Vi hade en kick off och sedan tränade vi i hallen, säger Parker Aywebo.
– Du gick igenom varje misstag vi gjorde, inflikar Pascal Jabbour.
Parker Ayewubo är en av de drivande bakom sammanslagningen.
– Det var jättesegregerat hos oss, Komarken hade bara killar med utländsk bakgrund och inte en enda svensk. Jag pratade mycket med Daniel (Nibe i Ytterby) om att det vore kul att slå ihop lagen. Kanske kommer de gå i gymnasieskolan tillsammans och hellre att de är vänner, än bråkar med varandra och är ovänner. Nu är det skitkul, de är hemma hos varandra och umgås på fritiden. Vi ser harmonin i laget och jobbar med att alla ska känna sig hemma. Det känns inte som att vi kommer från två olika lag, säger Parker Ayewubo.
– Fast det är killarna som har gjort det stora jobbet, tycker Andreas Andersson.
Det kunde ha varit bra så långt, men faktum är att Ytterby P08 också har växt fram som ett riktigt bra fotbollslag. Lagledningen var osäkra på hur bra lagen skulle vara. De valde därför att placera ett lag i medelsvår serie och ett i lätt serie.
– Det är perfekt att vi kan ha två lag och få möjlighet att anpassa laget till var man ligger just nu i sin utveckling. Det är en jättefördel, tycker Andreas Andersson.
Lätt serie-laget var
väl synkat med konkurrensen och hamnade på en mittenplacering i tabellen, medan laget i medelsvår serie var totalt överlägset i sin serie. På 16 matcher blev det lika många segrar, ibland med tvåsiffrigt.
– Vi gjorde 105 mål och hade tolv insläppta, konstaterar Pascal, som ibland även hoppade in som målvakt i lätt serie-laget.
Ytterbys lag i den medelsvåra serien kanske skulle ha spelat på en nivå högre upp, men det är inte lätt att förutse innan.
– Vi märkte att laget i medelsvår serie behövde mer utmaningar, konstaterar Parker.
– Jag vill ha mer utmaning, att vinna varje match med 10–0 är inte lika roligt, tycker Isak.
Ytterby-laget har i alla fall kunnat utveckla ett grundspel mot det svagare motståndet. Utmaningen har i stället kommit i cuperna. Där har Ytterby visat upp sig som ett svårspelat lag som är svårt att göra mål på och som kan slå på pappret bättre lag (läs: från högre serier). YIS avslutade tävlingssäsongen med att sluta tvåa i sin klass i Gais open.
– Man märker att deras utveckling bara pekar uppåt, tycker Parker.
– Alla är väldigt bra individuella spelare. Nu har vi spelat ihop ett bra lag också när vi lärt oss hur vi ska spela. Vi försöker rulla bollen utmed backen. Vi sätter även hög press, vi har tränat på presspelet under säsongen, säger Isak.
– Fast vi kan ställa om och spela långa bollar också, de tar våra snabba anfallare hand om, menar Pascal.
Träningsnärvaron brukar ligga
på runt 25 spelare i snitt och särskilt efter sommaren har det var varit ett uppsving. Yttern har blivit en samlingspunkt för killarna i laget, även när det egentligen inte är träning.
– Det är alltid någon här som vill spela fotboll. Vi har roligt, men tar det seriöst när vi behöver, säger Pascal.
– Vi samarbetar bra, tycker Isak. – Det är en härlig jargong mellan spelare och ledare. Killarna här är vinnarskallar, Isak och Pascal har rykt ihop ibland, det är så i stridens hetta, men det går över. Vi har roligt och då släpper det till slut. Man ska ha omtanke och respekt för varandra, säger Andreas.
De få förluster
som laget åkt på är lärpengar och något som vinnarskallarna får hantera. Sådant testar en grupp och de kan peppa varandra.
– Jag var vara lite arg efter matcher, med det släpper sen, säger Isak.
– Jag kan vara jättearg, men så kommer någon och säger till. Allt negativ kan bli något positivt, menar Pascal.
Tiden går och Ytterby P08 växer sig större, även om större klubbar fått upp ögonen på laget.
– Snart är de juniorer. Det här är en bra utbildning inför det, tror Andreas.
” Det är perfekt att vi kan ha två lag och få möjlighet att anpassa laget till var man ligger just nu i sin utveckling. Det är en jättefördel.