Lektioner ställs in när högstadierna måste spara
Kungälv: Kommunens tre högstadieskolor spräcker sin budget i år och måste spara pengar. På Ytterbyskolan läggs musikklasserna ner och på alla skolorna tvingas lärare vikariera för varandra. – När lärare blir sjuka får kollegorna hoppa in och ta deras lektioner också, eller så ställs lektionerna in. Båda alternativen är dåliga, säger huvudskyddsombud Niklas Göthamn.
Under hösten har rektorerna på Ytterbyskolan, Thorildskolan och Munkegärdeskolan tvingats vidta besparingsåtgärder för att minska underskottet i årets budget.
– Skolorna går back och rektorerna tvingas spara in på vad man kan. Det görs lite olika på skolorna men i praktiken är det omöjligt att lösa besparingarna utan att förvärra arbetsbelastningen för lärarna. Är någon är sjuk ställs antingen lektionerna in eller så får befintlig personal gå in och täcka upp. Vikarier tas in i undantagsfall som det ser ut just nu, säger Niklas Göthamn, högstadielärare och huvudskyddsombud i fackförbundet Sveriges Lärare.
När lärarna tvingas ta lektioner utöver sina egna blir arbetsbördan än tyngre och går ut över tiden som lärarna behöver för att göra nödvändigt för- och efterarbete för sina egna lektioner. Lärarnas uppdrag är redan så fullt att minsta extra arbetsuppgift blir en stor belastning. Att istället ställa in lektioner när lärare blir sjuka är inte heller ett bra alternativ, menar Niklas Göthamn.
– En del av budgetunderskottet beror på skadegörelse i skolorna och så fort lektioner ställs in blir det mer skadegörelse och stök i korridorerna. Det blir som ett moment 22, antingen högre arbetsbelastning och stress för lärarna eller mer skadegörelse och stök säger Niklas Göthamn.
– Inställda lektioner betyder inte heller att arbetsbelastningen blir mindre för då måste lärarna istället hantera fler incidenter och kränkningar vilket förstås skapar merjobb. Inställda lektioner ger också samvetsstress hos läraren som är borta, man känner att ”jag är inte där och nu får mina elever ingen undervisning”, säger Niklas Göthamn.
Som facklig representant anser
Niklas Göthamn att rektorerna nu har ett i det närmaste omöjligt uppdrag.
– De ska hålla sin budget och försöka göra det bästa för elever och personal och de har både skollag och arbetsmiljölagen att förhålla sig till. Pressen är stor från både politiker, högre chefer och vårdnadshavare. Rektorerna gör vad de kan med vad de har, men de har en svår situation.
Från fackligt håll finns också en stor oro för framtiden och budgeten för 2024.
– Som jag förstår blir det inte mer pengar nästa år. När skolorna har med sig årets underskott in i nästa är vi oroliga för att man inte får ihop det. Risken är att man får säga upp personal och det går inte att bedriva verksamhet med färre än vi redan är i skolorna. Helst skulle vi vilja se att man anställde fem personer på varje skola som inte är lärare utan vuxna som rörde sig i korridorerna för att skapa trygghet, prata med elever som mår dåligt och bidra till bra relationer, säger Niklas Göthamn.
” Är någon är sjuk ställs antingen lektionerna in eller så får befintlig personal gå in och täcka upp Niklas Göthamn huvudskyddsombud