Han vill öronmärka pengar till elever med NPF-diagnoser
Kungälv: Öronmärk pengar till elever med särskilda behov. Det föreslår William Olsson för att säkra stödet till skolbarn som kräver extra resurser. – Man ska inte ens titta på budgeten när ett barn behöver hjälp. Pengar och barns hälsa hör inte ihop, säger han.
Kungälvsbon William Olsson är förälder och engagerad i gruppen Skolföräldrar i Kungälv. Han menar att skolan idag inte klarar av att ge barn med särskilda behov och
NPF-diagnoser rätt förutsättningar för att klara skolgången.
– 112 låter inte bli att skicka en ambulans för att bensinen tog slut för en månad sedan. Och man tittar inte på prislappen när det handlar om mediciner till svårt sjuka barn. Men i skolan är det så idag. Många gånger läggs ansvaret på föräldrarna eller barnen och då slipper skolan ta kostnaden. Jag menar att pengar och barns hälsa hör inte ihop, säger han.
Därför har han
lämnat in ett medborgarförslag till kommunfullmäktige som ska garantera att elever med särskilda behov inte hamnar mellan stolarna på grund av överskriden budget. Förslaget innebär att kommunen öronmärker extra pengar till anpassning och särskilt stöd i skolan.
– Det handlar om att friställa extra budgeterade pengar för elevhälsa. Då behöver rektorer inte titta på budgeten när ett barn behöver hjälp och man riskerar inte att tvingas göra avkall på annat i verksamheten. Det räcker alltså inte med att höja budgeten, även om det är viktigt med mer pengar, utan man måste öronmärka pengar så att de inte går till annat, säger William Olsson.
Med förslaget har man allt att vinna, menar han. Enligt statistik från Riksförbudet Attention och SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) har cirka 15 procent av eleverna i Kungälvs skolor en NPF-diagnos eller särbegåvning. Både de och övriga elever skulle få en bättre skolgång, högre betyg och fler behöriga till gymnasiet. Arbetsmiljön skulle förbättras avsevärt och personalomsättningen minska, vilket ger god effekt på relationen mellan föräldrar och skolans personal, tror William Olsson.
– Det innebär också en mer rättvis skolgång. Nu är det de som hörs mest och som har ekonomi och som orkar kämpa som får hjälp. Alla familjer får inte den hjälp de behöver. Det här är något som gynnar alla, säger William Olsson som menar att kommunen riskerar att bryta mot bland annat skollagen, diskrimineringslagen och Barnkonventionen om man inte tillgodoser elevers särskilda behov.
William Olsson tror
inte att förslaget ensamt kan råda bot på de brister som finns i skolan när det handlar om att ge elever det stöd som de har laglig rätt till. Men han tror att det är att börja i rätt ände i arbetet med att NPF-säkra skolor.
– Framför allt kommer man ifrån det fruktansvärda som råder just nu att alla åtgärder som stöd och anpassning påverkar budgeten. Var ska pengarna tas ifrån om man höjer budgeten?
– Pengarna finns men det handlar om prioritering och prestige. Jag anser att det är viktigare att ha en fungerande skola och att vi tar hand om elevernas hälsa framför stora infrastruktursatsningar. Elever som inte mår bra kan inte njuta av av dem. Jag hårdrar det nu. Idrottshallar, till exempel, är viktiga, men eleverna är i skolan en tredjedel av sin vakna tid och våra barns hälsa är viktigare.
Tillsammans är ett
nyckelord i sammanhanget, säger han och uttrycker en önskan om att ett första samtal mellan föräldrar och skolan alltid ska resultera i att man tillsammans hittar sätt att stötta barnet och där alla inblandade har möjlighet och förutsättningar att hjälpa till.
– Inte ett enda barn ska nekas den hjälp som det har laglig tätt till. Om man missar ett enda barn har man misslyckats.