Karin Henriksson: Hur svårt ska det vara att köpa en begagnad diskbänk?
Jag är på jakt efter en begagnad diskbänk. I större delen av mitt vuxna liv har jag bott i hus med kök från 90-talet. Små, jäkla diskhoar, infällda i en bänkskiva av ek och helt utan tankar på diskställ. Nu är jag trött på det – jag vill ha en diskbänk värd namnet. Ni vet en sån där rejäl rostfri, som fanns i kök förr, som sträcker ut sig åt båda hållen från två väl tilltagna hoar. Som möjliggör att det faktiskt får skvätta vatten och annat i ett kök. Som går att torka av och som sedan skiner som bara en nytorkad diskbänk kan göra.
Jag har letat i några veckor nu och min jakt har tagit mig via Marketplace och Blocket till Ödsmål i norr och Kvillebäcken i syd. Österut har jag också åkt, till Kretsloppsparken i Alelyckan.
Men problemet med lösa delar av ett kök är att det är så mycket som kan vara fel. Är det inte längden, djupet eller tjockleken så är det hur hoarna är placerade, hur stora de är eller hur hålet för blandaren ser ut. Jag är nära att ge upp. Det finns ju också en gräns för hur många timmar och kilometer i bil man kan lägga för att lyckas med det klimatsmarta valet att köpa begagnat i stället för nytt.
Köksrenovering har varit en folksport i Sverige i ganska många år nu. Många med mig jämnåriga med bostadskarriärambitioner har hunnit riva ut ett antal kök (ibland helt dugliga) och bygga upp dem igen i nyare årgång. Så det saknas verkligen inte begagnad köksinredning på marknaden. Det som saknas är infrastrukturen för att allt detta funktionsdugliga – ibland nästan nya – material ska kunna nå köpare och därmed återanvändas.
Alelyckan finns, men har sina begränsningar i utbud. Det behövs både fler och större ställen, där det är enkelt att lämna in sitt gamla kök eller badkar. Det behövs kunniga människor som kan ta emot, sortera och exponera så att kunden kan få en överblick. Utbudet behöver vara stort, så att man slipper köra runt till många olika ställen och leta. Jag skulle vilja se samma utveckling som second hand-butikerna för kläder, prylar och möbler haft de senaste åren. Där är kunderna nu villiga att betala för välsorterade utbud av bra kvalitet, material och märken. Jag tror att samma koncept skulle kunna appliceras på begagnat byggmaterial, vitvaror och inredning. Det behövs bara lite större ytor.
I början av veckan rapporterade Ekot om en ännu inte publicerad rapport från FN:s resurspanel. Den visar att om vi ska klara klimat- och miljömålen så räcker det inte att ställa om till en mer grön produktion – varje individ måste också konsumera mindre.
Då måste också alla aktörer fundera på hur vi kan skapa nya köpflöden så att det blir enkelt, smidigt och fullständigt självklart att handla begagnat. Så att du kan åka till din lokala återbrukscentral när du vill sätta in ett badkar eller anlägga en stenlagd gång i trädgården nästa gång.