SANNINGEN SVIDER, LÖGNEN OCKSÅ
ALLITTS DOM GJORDE ATT MUNCHAUSENS SYNDROM UPPMÄRKSAMMADES.
Diagnosen identifierades
1951 och döptes efter en tysk baron som levde på 1700-talet och brukade underhålla sina middagsgäster med berättelser om löjligt överdrivna hjältehandlingar. Dr Richard
Asher identifierade syndromet
1951 och detaljer om det ovanliga tillståndet fascinerade den medicinska världen.
”Det mest anmärkningsvärda kännetecknet är den uppenbara a meningslösheten [...] Många av lögnerna har knappt någon poäng. De ljuger för att ljuga.”
Münchhausensyndrom genom ombud är en form av övergrepp där en person antingen förfalskar eller orsakar sjukdomar eller symtom hos någon annan. Det är mest vanligt hos föräldrar som skadar sina barn. Numera är det allmänt känt som ”fabricerad eller inducerad sjukdom av vårdare”.
Det blev kontroversiellt när sakkunniga vittnen föreslog att Beverley Allitt uppfyllde kriterierna för båda dessa syndrom.
Åtalets expertvittne Dr. Roy Meadow var en framstående barnläkare som har gjort framstående studier av Münchhausens syndrom. Dr Meadow höll med om att Allitt var ”extraordinärt psykiskt störd” och sa att hon hade en allvarlig personlighetsstörning som inte kunde botas.
Dr Meadow blev senare diskrediterad för sitt i vittnesmål i advokaten Sally Clarks fall, vars två barn dog oförklarligt och plötsligt.
Clark fälldes men domen ogiltigförklarades 2003 efter att det framkommit att statistik som Dr. Meadow hänvisade till under rättegången – att chansen att två barn i en välbärgad familj dör av plötslig spädbarnsdöd var ”en på 73 miljoner” – var extremt överdriven.
Meadow användes ofta som vittne i rättegångar. Hans teori ”Meadows lag” – att ”en plötslig spädbarnsdöd är en tragedi, två är misstänkt och tre är mord, om inte annat bevisats” – användes i flera rättegångar mot mammor vars barn dog plötsligt, och mammorna fängslades.