Catherine Gauffin ställer alltid upp och hjälper andra människor
Catherine Gauffin tvekar inte en sekund innan hon hjälper sina grannar, är ideell kraft i Växtrum, ordnar en gemenskapslokal och engagerar sig i hyresgästföreningen. Hon är också kandidat 2 till Årets Lerumsbo.
Lerums Tidning ska utse Årets Lerumsbo och har bett läsarna nominera den de tycker har gjort något extra för lokalsamhället. Bland de nominerade har redaktionen valt ut fyra kandidater och när de har presenterats får läsarna rösta på sin favorit. Personen som får flest röster blir Årets Lerumsbo.
Förra veckan presenterades kandidat 1: Max Widell. Och den här veckan presenterar vi kandidat 2: Catherine Gauffin.
Catherine Gauffin är en ideell eldsjäl som har blivit nominerad för sitt engagemang för sina medmänniskor. En person skriver ”en bättre granne kan man inte ha. Hon skottar för mig och flera andra. Hon handlar för flera inklusive till. Ja, hon hjälper till med allt.”
En annan motiverar sin nominering ”Catherine gör ett enastående arbete för oss hyresgäster.” Personen lyfter Catherine Gauffins arbete med gemenskapslokalen på Kullgårdsvägen. Den nominerande förklarar att Catherine Gauffin också kämpar för att det inte ska bli någon lyxrenovering av lägenheterna med hög hyreshöjning, vilket skulle medföra att bland annat personen som skrev inte trodde att hen skulle kunna bo kvar. Nomineringen avslutas ”Hon kämpar verkligen för den lilla människan. En mycket värdig kandidat till Årets Lerumsbo.”
Catherine Gauffin jobbar hårt som ordförande för hyresgästföreningen på Kullgårdsvägen i Lerum.
– Det är min mammas kusin som har ritat området, säger hon och fortsätter:
– Jag har bott här länge och trivs väldigt bra, det är ett fint område. Men hyresvärden, Förbo, sköter inte om området som de borde. Det är så mycket som fungerar betydligt sämre än när jag flyttade hit, till exempel målades trappräcken om oftare då och gräsklippningen var också bättre. Då var det lite mer av en slottsträdgård här, nu är det lite mer av ett ghetto.
Hon tiger inte still utan arbetar för att saker som inte blir gjorda ska bli gjorda. Hon är också med på förhandlingar med hyresvärden. Senast var det hyresförhandlingar och där lyckades föreningen få igenom att hyreshöjningen inte blev
så stor som Förbo hade föreslagit.
Ytterligare en kamp gällande självbestämmande och ekonomi är på gång. Husen på Kullgårdsvägen ska genomgå en stor renovering, och Catherine Gauffin försöker få till så att hyresgästerna ska kunna påverka renoveringsgraden i lägenheterna och därmed också storleken på ytterligare en hyreshöjning.
– Jag gör det inte för min egen skull, jag tycker inte om när man behandlar människor så. Det här har gjort människor oroliga för att de inte ska kunna bo kvar och det ska man ta på allvar, slår hon fast och fortsätter:
– Något av det värsta jag vet är när folk säger blankt nej och att det inte går att lösa. Det kanske inte kan bli precis som man själv vill men det går alltid att hitta en lösning genom att kompromissa.
Catherine Gauffin var alltså också den drivande kraften i att göra i ordning lägenhetsområdets gemenskapslokal, som hade stått oanvänd i 16 år. Hon skrev en ansökan till Hyresgästföreningen som hade anordnat en tävling i och med föreningens 100-årsjubileum. Och det gick vägen, de fick 100 000 kronor till att göra i ordning lokalen, som nu är en plats som de boende kan träffas i.
Hon fick inspiration från en vägg som barn hade målat någon gång när området var nytt i slutet av 1960-talet
– Målningen fick inte förstöras utan skulle självklart vara kvar, slår hon fast.
Renoveringen fick ett 1970-talstema. Och det var stor invigning som lockade många besökare i höstas, bland annat var kommunalrådet Viktor Lundblad på plats.
– När jag gör något vill jag göra det ordentligt, säger hon med ett leende och fortsätter:
– Men det var väldigt mycket arbete. Hjälp vad trött jag var. Och även om jag var helt slut efteråt kändes det faktiskt också lite tomt, för även om det var fullt upp så var det väldigt roligt också.
Hon hjälper dessutom grannar med saker de inte kan göra själva.
– Det är självklart för mig att hjälpa dem som behöver det. Jag är uppvuxen så, man ska hjälpa om man kan. Det har alltid varit viktigt för mig att hjälpa äldre, jag tycker att man gör det. Men jag hjälper inte alla, bara dem som behöver det.
Catherine Gauffin är också en av de ideella krafterna i Växtrum, där volontärer arbetar tillsammans med en känd trädgårdsdesigner för att skapa olika offentliga trädgårdsrum som invånarna och turister kan njuta av. Årets Växtrum är hennes åttonde. Och nu ser hon mycket fram emot att arbeta med Sara Bäckmo, som är årets växtrumsdesigner.
Varför väljer du att arbeta ideellt med Växtrum?
– För att jag alltid har varit intresserad av trädgårdsarbete. Sedan får man mycket genom att vara volontär också. Som när vi var uttagna för att tävla i Malmö garden show och kom på tredje plats, det var så roligt. Kan du tänka dig, jag fick åka tåg, det var säkert 20 år sedan jag gjorde det senast, och det var helt fantastiskt kul, säger hon med ett skratt och fortsätter:
– Arbetet med Växtrum är något av de roligaste jag har gjort.
”
Något av det värsta jag vet är när folk säger blankt nej och att det inte går att lösa Catherine Gauffin
Vad är det som är så kul?
– Jag får arbeta med något jag älskar. Sedan betyder vänskapen med de andra i projektet jättemycket, och det gör även alla roliga grejer vi gör. Det är som ett litet vuxendagis, svarar hon med ett stort leende.