Gårdens hagar ska bli kyrkogård: ”Katastrof för oss”
Svenska kyrkan vill anlägga en ny jättekyrkogård på jordbruksmark i Stenkullen. Den aktuella marken arrenderas och brukas dock sedan 50 år tillbaka – av en hästgård. – Det blir katastrof för oss, säger ägaren Johan Jansson. Även gårdens grannar riktar k
På 1960-talet tvångsinlöste Lerums kommun flera hektar jordbruksmark i anslutning till Stillestorps gård i Stenkullen. Allt skulle bebyggas. Riktigt så blev det inte, och på 70-80-talet fick den dåvarande ägaren köpa tillbaka en del och arrendera resten.
Det berättar nuvarande ägaren Johan Jansson, som köpte gården 2022 för ett åttasiffrigt belopp. Liksom tidigare ägare har han fortsatt arrendera närmare tio hektar mark av kommunen. Här odlas djurens grovfoder och här går de 25 inackorderade hästarna ute och på bete.
– Hela vår verksamhet hänger på det här, säger han.
Därför fick Johan Jansson en smärre chock när han läste i LT att Svenska kyrkan planerar att köpa all mark och bygga en ny begravningsplats.
– Det var inget snack om detta när vi köpte. Det blir ju helt andra förutsättningar. Vår verksamhet blir ganska värdelös om de tar en stor del av marken ifrån oss.
Han kritiserar bristen på information från Lerums kommun, och från Lerums församling. Informationsmötet som församlingen höll sommaren 2023 missade han, då inbjudan kom på ett färgglatt vykort.
– Jag trodde det var reklam och slängde det.
Planernas inverkan på hästgården oroar också hästägarna som hyr in sig i stallet. En av dem är 16-åriga Matilda Lundblad som kommer dit varje dag för att ta hand om sin häst Lady.
– Vi känner en väldigt stor oro över var vi ska ha våra hästar. Och över att vi ska behöva köpa in hö till dem, det kostar väldigt mycket. Det skulle vi inte behöva om man hade kvar sommarbetet och vallarna.
Runt bordet på gårdsloftet sitter också närboende Oskar Scheiene och Silvia Rancz. Som representanter för den lokala vägföreningen oroar de sig även för den framtida trafiksituationen, både på mindre vägar som Stillestorpsvägen och större leder som Gråbovägen.
– Redan idag är leden enormt trafikerad, på grund av exploatering. Många morgnar när man ska ut på leden får man stå och vänta i minuter. I och med det här så kommer det att förvärras, säger Oskar Scheiene.
Silvia Rancz tror att också att värdet på deras fastigheter kan komma att påverkas.
– Hade det funnits en begravningsplats här så hade jag ju aldrig flyttat hit. Jag går hellre ut med min barnvagn och ser hästarna och ängarna framför mig.
Alla tre ifrågasätter valet av brukbar jordbruksmark, i anslutning
till ett bostadsområde. Flera förslag på lämpligare platser radas upp. Lerums församling borde använda sin egen mark i först hand, eller samarbeta mer med de andra församlingarna, menar de.
Att Stillestorp skulle vara sista utvägen för Lerum församling, som i många år letat mark, avfärdar Silvia.
– Jag tror inte på det. Jag tror att de vill ha just den här platsen, och att bara skyller på salamandrar på andra platser. Men kan företag flytta på salamandrar för att bygga, så kan de också göra det. Och jag tycker man ska sätta oss som bor här före salamandrar, säger hon.
När detaljplanerna ska ut på samråd planerar de närboende att agera.
– Vi kommer att överklaga så länge det går. Det är ingen som jag pratat med som vill ha kyrkogård här, säger gårdsägaren Johan Jansson.
Det var i november som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden gav ett positivt planbesked till Lerums församling, vilket innebär att arbetet med att ta fram en ny detaljplan för området i Stillestorp kan påbörjas.
En begravningsplats viktiga samhällsfunktion trumfar bestämmelser om att man ska undvika att bebygga jordbruksmark, menar nämndens ordförande Arne Molander (M).
– Väldigt många människor hamnar på kyrkogården när de dör. Och det gynnar samhället att vi kan begrava våra nära och kära här i kommunen även i framtiden, istället för att behöva åka till en annan kommun.
Dan Eriksson Ibohm och Esbjörn Särdquist, kyrkogårdschef respektive kyrkoherde i Lerums församling, lyfter också att det är just kommunen som i sin nya översiktsplan pekat ut marken som lämpligt begravningsområde. Alla andra platser som de själva föreslagit de senaste 20 åren har fått avslag, och bristen på gravplatser börjar bli akut.
– Det är ju minst sagt ett desperat läge. Vi har dammsugit efter möjliga platser och är nu väldigt glada över att det finns något som är möjligt, säger Esbjörn Särdquist.
Att hästgården som arrenderar marken kommer i kläm, säger sig
nämndordförande Arne Molander ha förståelse för. Samtidigt menar han att det handlar om en enskild, kommersiell verksamhet, och att intressekonflikten inte är tillräckligt stor för att stoppa planerna.
– Utan de får utredas. Och det är ju inte så att man får arrendera mark för evigt, utan det beror ju på vad kommunen vill göra med sin mark.
Kyrkogårdschef Dan Eriksson Ihbom påpekar i sin tur att endast en mindre del av marken kommer att tas i anspråk av församlingen inom en överskådlig tid.
– Vi tar inte mer mark i bruk än vad vi absolut måste för att klara av gravsättningarna. Den allra största delen kommer vi inte nyttja alls och då kanske den kan fortsätta att vara betesmark.
– Det tar ju årtionden, kanske ett århundrade, innan det är i närheten av att vara så många gravar som på den befintliga kyrkogården, säger Esbjörn Särdquist.
När det gäller trafiksituationen hänvisar både församlingen och kommunen till att den ska utredas grundligt de närmaste åren.
– Och jag som jobbar på kyrkogården kan tillägga att det är vid några få tillfällen per år som det är lite flera bilar. Övriga dagar är det inte särskilt mycket trafik runt en kyrkogård, mer än de som jobbar som där, säger Dan Eriksson Ibohm.
Under den kommande utredningsfasen planerar Lerums församling att ha flera nya informationsträffar.
– Vartefter vi får mer konkreta planer så kommer vi ha en dialog med de boende så att vi kan förankra dem ordentligt, och inte tar beslut som blir svåra att hantera, säger Dan Eriksson Ibohm.