Skrällgänget Atalanta
De tog sig till final icupen, knep tredjeplatsen i Serie A som Italiens målgladaste lag och ska spela Champions League för första gången i klubbens 111-åriga historia. Låt oss gå igenom framgångssagan Atalanta.
TISDAGAR OCH ONSDAGAR BLIR SIG INTE LIKA I NORRA ITALIEN – NU GÖR SIG 111- ÅRINGEN REDO FÖR EN STRID PÅ TVÅ FRONTER
Det var sannerligen något anmärkningsvärt med den gångna fotbollsvåren ute i Europa. I synnerhet om vi snackar Champions League. Unga Ajax brottade ned jättar som Real Madrid och Juventus. I Liverpool vändes ett 0–3-underläge mot Barcelona. Tottenham tog sig till en historisk final efter ett 3–2-mål i 96:e minuten.
Extraordinära idrottsprestationer under 90 och 180 fotbollsminuter. Sedan fanns de stora bedrifterna över tid, från augusti till maj.
Som den Atalanta, med tränaren Gian Piero Gasperini i spetsen, stod för i Serie A.
Vi backar bandet till augusti 2018. Det var då allting började.
Juventus var som vanligt utsedda till mästare på förhand. Napoli skulle vara, om möjligt, en utmanare. Bakom de två skulle det handla om Milan, Inter, Lazio och Roma. Fyra lag som skulle slåss om Champions League-spel.
Atalanta? De skulle få kämpa med resterande Serie A-gäng om brödsmulorna: den sista Europa League-platsen.
Säsongen 2017/2018 slutade laget från Bergamo på en sjundeplats. Bakom alla ovannämnda topplag – och hela 17 poäng bakom exempelvis trean Roma.
Det fanns inget som tydde på att den nya säsongen skulle bli annorlunda. Atalanta och Gasperini stod i stort sett med samma spelartrupp som tidigare.
Och säsongen började inte heller direkt
spektakulärt. Atalanta åkte ur Europa Leaguekvalet direkt mot FC Köpenhamn efterstraffar. Samtidigt hade klubben förtvivlat svårt att vinna ligamatcher. En vinst på de åtta inledande omgångarna var knappast godkänt för ett lag som ändå satsade mot Europaspel.
Men Gian Piero Gasperini, som hade varit i klubben sedan 2016, lyckades, på något sätt, vända på den negativa trenden.
Med fyra raka segrar i månadsskiftet oktober/november hade Bergamogänget plötsligt häng på tabelltoppen. Och det var inte bara ATT de vann som överraskade, det var lika mycket HUR. Genom en offensiv, underhållande fotboll som både gav ett eko över hela Italien, men också mål. 14 stycken på de fyra matcherna – med en 4–1-skalp mot Inter som höstens kronjuvel.
”Trodde inte det var möjligt”
Och målen och vinsterna fortsatte att rassla in. Några plumpar i protokollet blev det visserligen, men efter en 0–2-förlust mot Torino borta den 23 februari gick Atalanta obesegrat genom hela vårens seriespel. Och med endast två ligamatcher kvar stod de blåsvarta inför en historisk möjlighet till Champions Leaguespel. En seger i näst sista omgången och CLplatsen skulle i praktiken vara klar. Motståndet där och då var dock det värsta tänkbara. Juventus på bortaplan. Turinklubben hade inför matchen säkrat Scudetton, men ville förstås fira sin titel med en seger i sin sista hemmamatch.
Men inte ens mesta mästarna skrämde Gaspirini och hans mannar. Josip Ilicic, som varit en av Atalantas nyckelspelare under säsongen, gav gästerna ledningen efter en halvtimme. I nästan 50 spelminuter höll man sedan ”Juve” nollat, fram till att Mario Mandzukic kvitteradei 80:e matchminuten.
Atalantas Champions League-dröm sköt han dock inte helt i kras. 1–1-resultatet innebar fortfarande att Bergamoklubben hade allt i egna händer i sista omgången.
Inter, Milan, Roma och Atalanta hade alla chansen att säkra en plats till mästarturneringens gruppspel 2019/2020.
En vinst skulle räcka för Atalanta, så även ett kryss – men då var de tvungna att andra resultat skulle gå deras väg.
På Mapei Stadium i Reggio Emilia – som vikarierar som hemmaarena för Atalanta då Atleti Azzuri genomgår en renovering – hamnade man dock tidigt i underläge mot ett Sassuolo som inte hade något att spela för.
Likt säsongen som helhet misströstade dock inte tränare Gasperinis gäng, utan vände den negativa inledningen till ännu ett segertåg.
Halvvägs in i andra halvlek hade Atalantas offensiv resulterat i tre mål och slutresultatet 3–1 innebar att Bergamolaget för första gången i sin 111-åriga historia skulle få delta i Europas finaste klubbturnering.
– Det var en jättesvår säsong. Att Atalanta spelar i Champions League är något ingen av oss trodde var möjligt, inte i vår livstid. Det är en sådan grej som är näst intill omöjlig. Men jag är helt säker på att vi kommer att göra det bra i turneringen, kommenterade Gian Piero Gasperini mitt i supportrarnas planstormning efter slutsignalen.
Ett bra avslut för vad som kunde ha varit en mardröm till säsongsavslutning.
Strömbergs siande slog in
Atalanta hade, några dagar innan, förlorat den italienska cupfinalen mot Lazio med 1–0. Svenske Atalantalegendaren Glenn Strömberg försökte förklara hur mycket matchen betydde för klubben och människorna runt omkring laget.
– Det är så enormt stort. Bland det största som hänt i klubbens historia. Jag vet att de inte har varit i så många finaler förut, men jag skulle säga att det här är som en Champions Leaguefinal för dem. Jag läste att det är 450 bussar som skulle åka till matchen och folk tar sig till Rom på alla möjliga sätt. Det är helt sjukt, sa den tidigare klubbikonen. Strömberg avslutade sitt resonemang: –Jag tror stenhårt på dem. Jag tror också att de kommer ta en plats i Champions League. Glenn Strömbergs siande slog in. Men nu väntar en ännu svårare utmaning för Atalanta. Att fortsätta hänga med i toppen. Det är ett känt faktum att många klubbar som får chansen i Europa samtidigt har det tuffare i ligan, när de är tvungna att ha fokus på två tävlingar samtidigt.
Kommer Atalanta att lyckas hålla isär Champions League och Serie A? Det återstår att se. Klubben har visserligen fått behålla i princip samma trupp inför den här säsongen och inte köpts sönder, som så ofta sker när mindre klubbar gör succé.
Värvat från Fiorentina
De som försvunnit är Mario Pasalic, som är tillbaka i Chelsea efter att ha tillbrinat ett år på lån i Serie A-klubben, Nicolas Haas ( Palermo) och Lucas Valzania (Frosinone).
Men de har ersatts förståndigt med framför allt målskytten Luis Muriel, senast i Fiorentina.
Så tränaren Gaspirini har all möjlighet att fortsatt utveckla Atalanta. Utan att bredda truppen är det dock omöjligt att sia om hur klubben ska klara en satsning på två fronter. Möjligtvis att maestro Strömberg har svaret i sin spåkula. Det finns dock en sak som redan är klar. Från och med september kommer tisdagar och onsdagar aldrig vara sig likt i Bergamo. Och den här säsongen krävs det inte en exeptionell bedrift från maj till augusti för klubben att skriva historia. Det räcker med att som Ajax, Liverpool eller Tottenham se till att vara som bäst under 90 eller 180 minuter.