Krigs­må­la­ren Knö­tel

Militär Historia - - Contents - Text: MAG­NUS OLOFS­SON

Preus­sis­ka uni­for­mer och ba­talj­sce­ner.

Ri­chard Knö­tel (1857–1914) var en tysk konst­när som har gått till histo­ri­en för si­na hund­ra­tals uni­forms­plan­scher, och för he­ro­i­se­ran­de mål­ning­ar av ba­talj­sce­ner och be­röm­da krigs­hän­del­ser ur Preus­sens och Tysklands histo­ria.

Pols­ka hu­sa­rer, 1683

Le­jon­par­ten av sitt 18-bands­verk Uni­for­men­kun­de vek Knö­tel åt väs­teu­ro­pe­is­ka uni­for­mer un­der 1700- och 1800-ta­let, men han in­klu­de­ra­de ock­så mi­li­tä­ra dräk­ter från and­ra ti­der och plat­ser. Här en polsk hu­sar med en of­fi­cer i bak­grun­den såsom Knö­tel fö­re­ställ­de sig dem un­der ex­pe­di­tio­nen för att hä­va den os­mans­ka be­läg­ring­en av Wi­en 1683.

Liv­gar­det vid Kolín, 1757

Den mest pre­stige­fyll­da en­he­ten i Fred­rik den sto­res ar­mé var den så kal­la­de Lei­bgar­de Bat­ta­li­on, egent­li­gen den förs­ta ba­tal­jo­nen i kung­ens eget re­ge­men­te. Dess sta­tus mar­ke­ra­des av en ex­tra prå­lig uni­form. Un­der he­la sju­år­s­kri­get del­tog den ba­ra i ett slag, det vid Kolín. Här vi­sar Knö­tel ba­tal­jo­nen strax in­nan den höggs i bi­tar av det ös­ter­ri­kis­ka ka­val­le­ri som han lå­ter skym­ta i bak­grun­den.

Djä­vu­len tog ka­no­ner­na, 1758

Knö­tel gjor­de en hel bok med fem­tio sce­ner ur den preus­sis­ka hjäl­te­kung­en Fred­rik den sto­res liv. Här skild­ra­de han en hän­del­se som ska ha ägt rum un­der re­trät­ten ef­ter sla­get vid Hoch­kirch 1758. »Ka­non­jä­rer, var har ni gjort av era pjä­ser?» frå­gar kung­en och får till svar: »Djä­vu­len tog dem på nat­ten.» »Då tar vi till­ba­ka dem på da­gen», sva­ra­de kung­en. »El­ler hur, gre­nad­jä­rer?» »Ja, och med rän­ta där­till», ska gre­nad­jä­rer­na ha sva­rat.

Svens­ka sol­da­ter, 1757–63

En av de ota­li­ga plan­scher­na i Knö­tels Uni­for­men­kun­de vi­sar svens­ka kri­ga­re från Sju­år­s­kri­get. I för­grun­den ser vi två hu­sa­rer, en ur det gu­la och en ur det blå re­ge­men­tet. Där bakom skym­tar en in­fan­te­rist och en dra­gon.

Pa­tro­ner i för­klä­det, 1813

Kvin­nor­na i Knö­tels ym­ni­ga pro­duk­tion av krigs­bil­der är lätt räk­na­de, men en finns det i al­la fall: Jo­han­na Ste­gen. Un­der en strid mot fransk-sachis­ka trup­per vid Lü­ne­burg den 2 april 1813 bör­ja­de sol­da­ter­na ur det preus­sis­ka 1. pom­mers­ka in­fan­te­ri­re­ge­men­tet få slut på pa­tro­ner. De räd­da­des av den 20 år gam­la Ste­gen som fyll­de sitt för­klä­de med pa­tro­ner och gav sig av till skyt­te­lin­jen.

Ör­nen vid Heils­berg, 1807

Den­na ac­tionlad­da­de bild vi­sar hur övers­te Wol­f­gang-Mo­ritz von Prittwitzs svar­ta hu­sa­rer er­öv­rar det frans­ka 55. in­fan­te­ri­re­ge­men­tes örn i sla­get vid Heils­berg. Det är dock oklart om det gick till som på bil­den. Preus­sis­ka käl­lor sä­ger ing­et om någ­ra be­lö­ning­ar för en er­öv­rad örn, men rys­ka käl­lor vet att be­rät­ta att un­derof­fi­ce­ren An­ton An­to­nov ur mus­ke­te­rar­re­ge­men­tet Per­nau be­lö­na­des för att ha er­öv­rat just den­na örn.

Bay­ra­re mot al­ge­rer, 1870

Knö­tel för­e­vi­ga­de in­te ba­ra for­na da­gars krig, ut­an ock­så sin egen tids. Bland an­nat gjor­de han fle­ra stor­slag­na mål­ning­ar ur fransk-tys­ka kri­get, som den­na där in­fan­te­ris­ter ur 2. bay­ers­ka ar­mékå­ren och al­ge­ri­er ur 1. Ré­gi­ment de Ti­rail­leurs Al­géri­ens gör upp om Lan­dau­er­por­ten till sta­den Wis­sem­bourg.

He­re­ros i Syd­väst­af­ri­ka, 1904

Bil­den kom­mer ur en sam­ling ci­ga­rett­kort pub­li­ce­rad av O H W Ha­dank i Ber­lin 1936. Den fö­re­stäl­ler kap­ten Victor Fran­kes »hjäl­te­kom­pa­ni», som det het­te i Tyskland när det be­gav sig, i strid mot upp­ro­ris­ka he­re­rokri­ga­re i tys­ka Syd­väst­af­ri­ka. De föl­jan­de åren mör­da­de tys­kar­na nå­gon­stans mel­lan 24000 och 100000 he­re­ros i 1900-ta­lets förs­ta folk­mord.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.