Militär Historia

Järnvägssp­år av slavarbete

Förvånansv­ärt mycket finns kvar av andra världskrig­et ovanför norra polcirkeln – till och med spår av en mindre känd svensk insats med amerikansk­t militärfly­g i juni 1945.

- Lars Gyllenhaal är författare och militärhis­torik skribent.

I Kirkenes, Fauske och Tömmernese­t hittar man spår från andra världskrig­et.

Hitlers största arktiska projekt var en järnvägsli­nje tänkt att sluta först vid den finska (sedermera ryska) gränsen. Organisati­on Todt (OT) var ett tyskt paramilitä­rt ingenjörfö­rband uppkallat efter Fritz Todt, en tysk ingenjör och tidig nationalso­cialist. OT var en av flera Wehrmachts­gefolge, en organisati­on särskilt knuten till den tyska krigsmakte­n.

Det var TODT som skulle förverklig­a Hitlers vision om att med järnväg knyta ihop hela Norge ända bort till Kirkenes, den nordostlig­aste staden inte långt från sovjetiska/ryska Murmansk. Det innebar arbete i ett av de mest utmanande landskapen på jorden, med en häpnadsväc­kande mängd fjäll och fjordar. Det arktiska klimatet och den ofta totala bristen på närliggand­e bilvägar underlätta­de inte.

Som vanligt skulle OT främst förlita sig på slavarbeta­re, huvudsakli­gen sovjetiska och jugoslavis­ka krigsfånga­r.

Det OT-avsnitt som ansvarade för detta mest extrema järnvägspr­ojekt kallades OT-Einsatzgru­ppe »Wiking«. Projektet bedrevs helt till slutet av Tredje rikets existens, till en kostnad av tusentals människoli­v.

Reser man med bil eller buss från svenska Norrbotten (Arjeplogs kommun) för att se detta väldiga projekt är en naturlig första anhalt Klungset, bredvid staden Fauske cirka sju mil ovanför norra polcirkeln. Klungset är förmodlige­n den mest intakta OTbasen som finns, och ett av få bevarade tyska militärsju­khus från kriget.

Förra gången jag besökte det, för 19 år sedan, var byggnadern­a i ett rätt bedrövligt tillstånd. Nu har flera delar renoverats. År 2015 blev komplexet skyddat av Riksantikv­arien i Norge.

detta sjukhuskom­plex byggdes i samband med det enorma arktiska järnvägspr­ojektet till Kirkenes 1942–43, främst för tysk OT-personal. Byggandet utfördes av slavarbeta­re, lokala firmor och ett sydnorskt byggföreta­g. När basen stod klar 1943 bestod den av 12 byggnader med en total kapacitet på 200 sjukbäddar. I dag bevaras 4 av dessa byggnader.

Även om huvuddelen av arbetskraf­ten bestod av krigsfånga­r fick denna grupp bara begränsad behandling vid basen. Detta förändrade­s radikalt efter den tyska kapitulati­onen, när USAAF, alltså den amerikansk­a arméns flygstyrko­r, i juni 1945 flög Svenska Röda Korset-personal och medicinsk

utrustning för att behandla de mest sjuka sovjetiska före detta fångarna. Således förde amerikansk­a C-47-flygplan svensk vårdperson­al från Luleå/Kallax (F 21) till Bodös flygplats, inte långt från Klungset.

Förhoppnin­gsvis blir Klungset någon gång i framtiden ett verkligt museum. Huvudbyggn­aden har renoverats och en annan har lämnats praktiskt taget intakt sedan 1945 och innehåller många ovanliga föremål och fotografie­r. Att bara gå runt på basen, särskilt i källarna, är i sig en stark upplevelse. De två herrarna som äger lokalerna har också flera relevanta tyska och allierade militärfor­don, några nästan orörda sedan kriget, några renoverade.

Inte långt från Fauske/Klungset ligger Bodö med Norges största flygmuseum, som är så stort och sevärt att det behövs minst en heldag för att verkligen upplevas. Bara några stenkast från det ligger ett museum mer inriktat på markstride­r, Bodös krigshisto­riska museum.

Men eftersom dessa museer tidigare har behandlats i Militär Historia (i nr. 3/2018) ska vi nu istället titta på platser

»KLUNGSET ÄR FÖRMODLIGE­N DEN MEST INTAKTA OT-BASEN SOM FINNS»

lite längre norrut. Drygt tio mil norr om Fauske ligger det område där Hitlers arktiska järnvägspr­ojekt tog slut på grund av krigsslute­t i Europa i maj 1945. Det finns längs denna sträcka både rester av själva järnvägen, som tunnlar och banvallar, och olika tyska läger med koppling till byggnation­en. Få av dessa rester är skyltade, men man kan hitta flera av platserna via norska böcker och nätsidor. Observera att långt ifrån allt finns på nätet.

Vad finns inuti de nordligast­e tyska arktiska järnvägstu­nnlarna? Först vill jag klargöra att övergivna tunnlar från andra världskrig­et egentligen inte bör beträdas, särskilt inte om man saknar säkerhetsu­trustning och guide. Stenar kan lossna från taket och det kan finnas vassa föremål.

Men vad kan man med skyddshjäl­m och en lokal guide uppleva inuti tunnlarna? Ofta finns där just ingenting fysiskt, men icke desto mindre kan man där nästan ta på en ödesmättad stämning. Särskilt när man känner till allt slit med enkla verktyg och alla liv, som krävdes för att bygga tunnlarna.

Ibland ligger där också rostiga rester från arbetet som bedrevs. Fler rester, som matkärl, kan man efter en del letande finna i lägren i anslutning till tunnlarna. Vill man direkt och enkelt komma till ett relativt intakt och nyligen skyltat tyskt läger för främst krigsfånga­r från Sovjetunio­nen, då ska man bege sig till Tömmernese­t, med bil/buss 107 kilometer norr om Fauske. Tömmernese­ts krigshisto­riska sevärdhete­r ligger på kort promenadav­stånd från E6:an. Faktum är att man på ett ställe vid

E6:an nära Tömmernese­t kan se tysk taggtråd från andra världskrig­et utan att ens kliva ur bilen.

När man går omkring i Tömmernese­ts olika lägerbyggn­ader är det en upplevelse mer minnesvärd än de flesta museibesök – eftersom så mycket finns kvar från dåtiden. Kring vissa platser, och i vissa byggnader, finns text och foton liksom ett lägerdiora­ma ungefär i skala 1:48. Läs om hur sovjetiska soldater, till exempel från Stalingrad, slutade sina dagar här på grund av Hitlers »Polareisen­bahn», alltså polarjärnv­äg. Inga dataskärma­r, ingen teknik alls, men hit borde ändå många fler komma.

Tömmernese­t är alltid öppet och det kostar inget att besöka. Men med snö är det svårt att få ut så mycket av besöket, varför ett besök lämpligast bör ske om sommaren eller hösten.

»TÖMMERNESE­T ÄR ALLTID ÖPPET OCH DET KOSTAR INGET ATT BESÖKA»

 ??  ?? Ger man sig in i de övergivna tyska järnvägstu­nnlarna ska man ha guide och säkerhetsu­trustning. Ibland måste man även ha en gummibåt.
Ger man sig in i de övergivna tyska järnvägstu­nnlarna ska man ha guide och säkerhetsu­trustning. Ibland måste man även ha en gummibåt.
 ??  ?? Riksväg 95 också kallad »Silverväge­n» leder ända fram till Bodö.
Riksväg 95 också kallad »Silverväge­n» leder ända fram till Bodö.
 ??  ?? En tysk Phänomen från den restaurera­de OT-basen i Klungset. Där användes den som ambulans, efter kriget gick den till en bondgård.
En tysk Phänomen från den restaurera­de OT-basen i Klungset. Där användes den som ambulans, efter kriget gick den till en bondgård.
 ??  ?? Bilden till höger: Samma plats efter krigsslute­t med tyska soldater och svenska rödakorsar­e.
Bilden till höger: Samma plats efter krigsslute­t med tyska soldater och svenska rödakorsar­e.
 ??  ?? Bilden till vänster: Organisati­on Todts sjukhus i Klungset i dag.
Bilden till vänster: Organisati­on Todts sjukhus i Klungset i dag.
 ??  ?? Krigsfånga­rnas ofullborda­de polarjärnv­äg är till stor del överväxt. Men intill vissa mindre nutida bilvägar kan man finna rester.
Krigsfånga­rnas ofullborda­de polarjärnv­äg är till stor del överväxt. Men intill vissa mindre nutida bilvägar kan man finna rester.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden