Järnvägsspår av slavarbete
Förvånansvärt mycket finns kvar av andra världskriget ovanför norra polcirkeln – till och med spår av en mindre känd svensk insats med amerikanskt militärflyg i juni 1945.
I Kirkenes, Fauske och Tömmerneset hittar man spår från andra världskriget.
Hitlers största arktiska projekt var en järnvägslinje tänkt att sluta först vid den finska (sedermera ryska) gränsen. Organisation Todt (OT) var ett tyskt paramilitärt ingenjörförband uppkallat efter Fritz Todt, en tysk ingenjör och tidig nationalsocialist. OT var en av flera Wehrmachtsgefolge, en organisation särskilt knuten till den tyska krigsmakten.
Det var TODT som skulle förverkliga Hitlers vision om att med järnväg knyta ihop hela Norge ända bort till Kirkenes, den nordostligaste staden inte långt från sovjetiska/ryska Murmansk. Det innebar arbete i ett av de mest utmanande landskapen på jorden, med en häpnadsväckande mängd fjäll och fjordar. Det arktiska klimatet och den ofta totala bristen på närliggande bilvägar underlättade inte.
Som vanligt skulle OT främst förlita sig på slavarbetare, huvudsakligen sovjetiska och jugoslaviska krigsfångar.
Det OT-avsnitt som ansvarade för detta mest extrema järnvägsprojekt kallades OT-Einsatzgruppe »Wiking«. Projektet bedrevs helt till slutet av Tredje rikets existens, till en kostnad av tusentals människoliv.
Reser man med bil eller buss från svenska Norrbotten (Arjeplogs kommun) för att se detta väldiga projekt är en naturlig första anhalt Klungset, bredvid staden Fauske cirka sju mil ovanför norra polcirkeln. Klungset är förmodligen den mest intakta OTbasen som finns, och ett av få bevarade tyska militärsjukhus från kriget.
Förra gången jag besökte det, för 19 år sedan, var byggnaderna i ett rätt bedrövligt tillstånd. Nu har flera delar renoverats. År 2015 blev komplexet skyddat av Riksantikvarien i Norge.
detta sjukhuskomplex byggdes i samband med det enorma arktiska järnvägsprojektet till Kirkenes 1942–43, främst för tysk OT-personal. Byggandet utfördes av slavarbetare, lokala firmor och ett sydnorskt byggföretag. När basen stod klar 1943 bestod den av 12 byggnader med en total kapacitet på 200 sjukbäddar. I dag bevaras 4 av dessa byggnader.
Även om huvuddelen av arbetskraften bestod av krigsfångar fick denna grupp bara begränsad behandling vid basen. Detta förändrades radikalt efter den tyska kapitulationen, när USAAF, alltså den amerikanska arméns flygstyrkor, i juni 1945 flög Svenska Röda Korset-personal och medicinsk
utrustning för att behandla de mest sjuka sovjetiska före detta fångarna. Således förde amerikanska C-47-flygplan svensk vårdpersonal från Luleå/Kallax (F 21) till Bodös flygplats, inte långt från Klungset.
Förhoppningsvis blir Klungset någon gång i framtiden ett verkligt museum. Huvudbyggnaden har renoverats och en annan har lämnats praktiskt taget intakt sedan 1945 och innehåller många ovanliga föremål och fotografier. Att bara gå runt på basen, särskilt i källarna, är i sig en stark upplevelse. De två herrarna som äger lokalerna har också flera relevanta tyska och allierade militärfordon, några nästan orörda sedan kriget, några renoverade.
Inte långt från Fauske/Klungset ligger Bodö med Norges största flygmuseum, som är så stort och sevärt att det behövs minst en heldag för att verkligen upplevas. Bara några stenkast från det ligger ett museum mer inriktat på markstrider, Bodös krigshistoriska museum.
Men eftersom dessa museer tidigare har behandlats i Militär Historia (i nr. 3/2018) ska vi nu istället titta på platser
»KLUNGSET ÄR FÖRMODLIGEN DEN MEST INTAKTA OT-BASEN SOM FINNS»
lite längre norrut. Drygt tio mil norr om Fauske ligger det område där Hitlers arktiska järnvägsprojekt tog slut på grund av krigsslutet i Europa i maj 1945. Det finns längs denna sträcka både rester av själva järnvägen, som tunnlar och banvallar, och olika tyska läger med koppling till byggnationen. Få av dessa rester är skyltade, men man kan hitta flera av platserna via norska böcker och nätsidor. Observera att långt ifrån allt finns på nätet.
Vad finns inuti de nordligaste tyska arktiska järnvägstunnlarna? Först vill jag klargöra att övergivna tunnlar från andra världskriget egentligen inte bör beträdas, särskilt inte om man saknar säkerhetsutrustning och guide. Stenar kan lossna från taket och det kan finnas vassa föremål.
Men vad kan man med skyddshjälm och en lokal guide uppleva inuti tunnlarna? Ofta finns där just ingenting fysiskt, men icke desto mindre kan man där nästan ta på en ödesmättad stämning. Särskilt när man känner till allt slit med enkla verktyg och alla liv, som krävdes för att bygga tunnlarna.
Ibland ligger där också rostiga rester från arbetet som bedrevs. Fler rester, som matkärl, kan man efter en del letande finna i lägren i anslutning till tunnlarna. Vill man direkt och enkelt komma till ett relativt intakt och nyligen skyltat tyskt läger för främst krigsfångar från Sovjetunionen, då ska man bege sig till Tömmerneset, med bil/buss 107 kilometer norr om Fauske. Tömmernesets krigshistoriska sevärdheter ligger på kort promenadavstånd från E6:an. Faktum är att man på ett ställe vid
E6:an nära Tömmerneset kan se tysk taggtråd från andra världskriget utan att ens kliva ur bilen.
När man går omkring i Tömmernesets olika lägerbyggnader är det en upplevelse mer minnesvärd än de flesta museibesök – eftersom så mycket finns kvar från dåtiden. Kring vissa platser, och i vissa byggnader, finns text och foton liksom ett lägerdiorama ungefär i skala 1:48. Läs om hur sovjetiska soldater, till exempel från Stalingrad, slutade sina dagar här på grund av Hitlers »Polareisenbahn», alltså polarjärnväg. Inga dataskärmar, ingen teknik alls, men hit borde ändå många fler komma.
Tömmerneset är alltid öppet och det kostar inget att besöka. Men med snö är det svårt att få ut så mycket av besöket, varför ett besök lämpligast bör ske om sommaren eller hösten.
»TÖMMERNESET ÄR ALLTID ÖPPET OCH DET KOSTAR INGET ATT BESÖKA»