Atomåldern inleddes med svampmoln

När de första atombomberna fälldes över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945 och skördade hundratusentals offer, hade mänskligheten tagit de första stapplande stegen in i atomåldern. Den italienske fysikern Enrico Fermi hade redan lyckats med en framgångsrik kontrollerad kedjereaktion 1942 inom Manhattanprojektet. De första utmärkande svampmolnen lyste upp öknen utanför Alamogordo i New Mexico, USA, den 16 juli 1945. Världen blev sig aldrig lik igen – den första och hittills enda kärnvapeninsatsen förde människan in i en ny era.

Konsekvenserna blev både omfattande och oräkneliga: kapprustningen, terrorbalansen, vätebomben, Tjernobyl och Fukushima, men också bikinin, rymdkapplöpningen, cancerbehandlingarna, Dr. Strangelove och Godzilla. Än i dag känner man av efterverkningarna, politiskt, militärt och kulturellt. Med början på sidan 28 berättar Johan Lupander om vägen till en av 1900-talets enskilt viktigaste uppfinningar: kärnvapnet.

Vidare finns det att läsa om Magnus Stenbocks försök att rädda stormaktsväldet i slaget vid Gadebusch 1712, den japanska arméns utveckling av biologiska massförstörelsevapen under enhet 731, och spåren av sovjetiska krigsfångars straffarbete i Norge.

Vi fortsätter också med serien om militära misstag. Denna gång skriver Hugo Nordland om de 155 irländska soldaterna från som var del av FN-styrkorna under Kongokrisen. Det irländska A-kompaniet fann sig belägrade av ett överlägset antal katangesiska gendarmer och legoknektar i staden Jadotville 1961 och kämpade mot alla odds.

»Kärnvapeninsatsen förde människan in i en ny era»