Det våras för Skarven – äter tre ton fisk om dagen
INVASIV. ✔6 000 skarvar kan flytta in i Stora Värtan ✔Skyddad fågel rubbar ekosystemen
◗ Efter en lång vinter väntas nu tusentals skarvar flytta in i Stockholms skärgård. Trots planen att halvera populationen ökar den. Experter menar att det behövs kraftfullare åtgärder.
STOCKHOLM
I mars och april flyttar skarvkolonier in i skärgården. I tusental häckar de på öar utanför kusterna i stora delar länet.
En vuxen skarv kan äta ett halvt kilo isk om dagen.
– Om du har 6 000 skarvar som häckar i Stora Värtan, då går det åt tre ton isk på en dag. Det skapar mycket problem, säger Johan Winberg, viltvårdare i Danderyd.
Sedan många år tillbaka har problemen med skarven lyts. De äter isk, tar över öar i stora kolonier och konkurrerar ut andra arter. Något som rubbar ekosystemen och har påverkat generationsisket ute i skärgården.
2020 tog länsstyrelsen fram en plan på att halvera populationen i Stockholms län till 2030. Fyra år senare är målet långt utom räckhåll. Och skarven breder ut sig.
– Vi ser en trend att antalet skarvar ökar bland annat i insjöar samt att skarv även häckar i Mälaren, säger Paula Jonsson, vilthandläggare på länsstyrelsen.
Jakten har ökat
De senaste åren har en jaktkvot på cirka 2 000 skarvar beviljats. Den gångna säsongens kvot utökades till 2 900. 1 800 har hunnit fällas sedan i april, förra året, fram till mitten på mars.
Första april börjar nästa säsong.
Den största populationen håller till i Stora Värtan, enligt den senaste inventeringen, precis på gränsen mellan Danderyd, Täby och Österåker. Bara på ön Västerskär och Råholmen häckade över 6000 skarvpar förra året, enligt en länsstyrelsens inventering.
Ett svårjagat djur
Där har man dock inte kunnat jaga skarven, berättar Johan Winberg, en av tio viltvårdare i Danderyds ideella viltvårdskommitté.
– I år har man ändrat så att det går att jaga skarv inom reservatet, fram till december.
Men det är ett svårjagat djur som flyttar i stora kolonier, berättar han. De är människoskygga och flyttar i stora grupper.
Ett sätt är att skjuta när de flyger in. Ett annat är att på olika sätt förstöra äggen där de häckar.
– Vi ska pröva oss fram se vad som fungerar.
Björn Söderberg, iskekonsulent i Stockholm stad, menar att problemet är akut.
– Det ökar. Det inns bra stöd i forskningen hur skarven påverkar våra roviskbestånd. Vi ser mer och mer i insjöarna, Edsviken, stora förflyttningar.
Han tar ett exempel. Gäddisketävlingen Värtan cup, anordnats av Fiskeboden i Täby sedan 1997, har upphört.
– Det inns inte tillräckligt med rovisk, säger Björn Söderberg.
”Får motsatt effekt”
Ett problem uppstår när jägare ska ansöka om skyddsjakt. När länsstyrelsen ger tillstånd kan observationer av andra fåglar som häckar på den aktuella platsen sätta käppar i hjulen.
– Tillståndsenheten förlitar sig på noteringar från artportalen enligt försiktighetsprincipen.
Till artportalen kan vem som helst rapportera och det kan helt sätta stopp för jakt på vissa ställen. Länsstyrelsens syte är att skydda arter. Men i det här fallet ger det motsatt effekt, menar Björn Söderberg.
– Försiktighetsprincipen måste ju gälla även iskbestånden och inte bara risken för att störa andra fåglar.
En annan fiskekonsult, Niklas Sjöberg på Länsstyrelsen i Stockholm, berättar också att generationer av iskare i Stockholms skärgård påverkas. Han understryker att det inns flera anledningar till att iskbestånden har minskat.
– Men skarven är en av dem.
Enligt honom behövs effektivare åtgärder.
– Konventionell jakt med hagelgevär kommer aldrig räcka.
Konventionell jakt med hagelgevär kommer aldrig räcka.
Behövs fler åtgärder
Ett sätt är att lägga olja på äggen så att de inte kläcks.
– De vuxna fåglarna märker inte av att de inte lyckas rekrytera till kolonin, och lägger inte fler ägg. Det behövs också gemensamma åtgärder nu i mars och april, när skarven kommer, vid ankomstjakten.
Enligt honom är det inte bara en angelägenhet i Stockholm.
– Man behöver vidga vyerna med andra kommuner, län och till och med länder. Det är utmaningen nummer ett, säger Niklas Sjöberg.