◗ I år är det som bekant 500 år sedan Gustav Vasa utsågs till kung. Både Vallentuna och Österåker har angetts som hans troliga födelseplats. Men vad vet man egentligen? INGET SKRIVET. Oklart var jubilerande kungen föddes ”
Han föddes med segerhuva* och med ett rött kors på bröstet.
– Det handlar egentligen om vad som är mest sannolikt, säger Olle Larsson, ilosoie doktor i historia och Gustav Vasa-kännare.
De två platser som brukar pekas ut som troligast för Gustav Vasas födelse är antingen Lindholmen i Vallentuna eller Rydboholm i Österåker. På Lindholmens gård, på det som kallas Vasakullen fanns på 1400-talet ett stenhus som tillhörde Gustav Erikssons, sedermera kung Gustav Vasas, mammas släkt.
– Det som talar för Rydboholm som födelseplats är att det var familjens huvudgård, säger Olle Larsson.
– De som argumenterar för Lindholmen menar att Gustavs mamma eventuellt varit nära familjens kvinnliga släktingar när hon skulle föda. Men det bygger bara på indicier. Det inns inga bevis för det.
Ville föda i mammans hus
Bo Eriksson, docent i historia, programledare på SVT och, ska sägas, Vallentunabo håller på den senare teorin:
– Man vet inte säkert, men jag har min favorit – det är Lindholmen. För på Lindholmen bodde vid den här tiden Gustavs mormor Sigrid.
– Jag vet från andra adelskvinnor att på den här tiden, ja då vill man föda hos sin mamma och det är inte jättelångt från Rydbo till Lindholmen.
Men vad vet man då säkert om Vasas födelse?
– Jag skulle säga att man vet vare sig årtal eller datum. Man irade inte födelsedagar på den här tiden. Men av tradition säger vi 1496, men det kan lika väl ha varit 97, 95 eller 94, för det inns ingen kyrkobok att titta i, säger Bo Eriksson.
Finns det inget skritligt om detta, brev eller annat om födelsen?
– Inte vad jag känner till, säger Olle Larsson, som 2018 publicerade biograin ”Gustav Vasa: en furste bland furstar”.
Lite om adelsmannen Gustavs födelse och uppväxt inns däremot i verket ”Peder Svarts krönika” (cirka 1560), skriven av biskop Peder Swart.
– I den påstås bland annat att han föddes med segerhuva* och med ett rött kors på bröstet – som visade att han var utvald av Gud, berättar Olle Larsson.
– Det står även om hans barndom att han var en naturlig ledare när barnen skulle leka, och att när kung Hans (Kristian II:s föregångare) träffade honom blev han betagen av det förtjusande gossebarnet och ska ha sagt ”Dig blir det nog något stort av, om du för leva”.
– Men hela krönikan var ett beställningsverk, förmodligen dikterad av Gustav Vasa själv, säger Olle Larsson.
Spelade luta
Gustav ick en högadlig, men inte kunglig uppfostran. Han ick lära sig rida riktigt bra och slåss med svärd, men även föra sig och bjuda upp till dans, berättar Bo Eriksson. Troligen studerade han i Uppsala som 13-14-åring och han kan även ha bott en tid hos någon annan adelsfamilj, etersom det var vanligt.
– Man vet också att han spelade luta och att han sannolikt hade en behaglig röst, säger Bo Eriksson.
Vad är det viktigaste arvet i Sverige från Gustav Vasa?
– Jag tycker att han är väldigt viktig etersom han lade grunden till det som kom att bli ett modernare Sverige, med en nydaning av administrationen från decentraliserat till centraliserat. På så vis får kungen grepp om hela landet.
– Han gjorde en massa bra saker. Bland annat satsade han på nyodling av mark och satsade på silverbrytning som han var personligt engagerad i.
– Han har en blick över vad som pågår i hela landet. Han ser Sverige som en ekonomisk resurs som han försöker förbättra.
*fosterhinnan kvar på huvudet, något som förr sågs som särskilt lyckobringande.
08-550 550 94