Edo bricho, Botkyrka – Glad påsk!
FIRANDE I HALLUNDA. I år är syrisk-ortodoxa påsken en månad senare än den skandinaviska ◗ Det nalkas påsk i den syrisk-ortodoxa kyrkan. Det är den största högtiden inom kyrkan och stora delar av 5 000 medlemmarna i församlingen i Hallunda väntas vallfärd
Rima Cicek böjer lätt på knäna innan hon går in i kyrkan samtidigt som hon för händerna över pannan och bröstet som i ett kors.
– Det handlar om att vara respektfull här i guds hem. Här får vi hjälp, inner frid och får känna Guds närvaro. Vi får ta del av den heliga nattvarden, bikten, gudstjänsten, dopet, gitermålet och en gemenskap med andra troende. Det är ett sjukhus för behövande.
Rima Cicek är vice ordförande vid S:t Petrus och S:t Paulus syrisk-ortodoxa kyrka i Hallunda. Nu är hon, och många andra syrisk-ortodoxa kristna med henne, i sluttampen på en 50 dagar lång fasteperiod. De har hållt en strikt pescetariansk kost.
Men att fasta handlar om mer än mat.
– Man ska fasta med själen också. Genom bön och goda gärningar som att sträcka ut en hjälpande hand till alla behövande. Vi har ett talesätt i kyrkan som säger att det inte bara handlar om vad du stoppar i munnen, utan vad som kommer ut ur den också, säger Rima Cicek.
Pånyttfödelse
Fastan avslutas på påsk, som i år infaller 5 maj eter gudstjänsten. Anledningen till att det sker så mycket senare än andra kristna religioners påsk är att den syrisk-ortodoxa kyrkan följer den julianska kalendern.
Då blir det fest i församlingen i Hallunda med gudstjänst, ika, musik och besök från påskharen som delar ut godis till barnen.
Men påsken handlar också om pånyttfödelse.
– På samma sätt som Jesus korsfästes så korsfäster vi våra synder och lämnar det gamla, det dåliga, bakom oss och återuppstår med Jesus som nya, bättre kristna människor. Det gör vi varje påsk, säger hon.
Diakonen Botrus Botrus har anslutit. Han och Rima Cicek visar vägen in till ett litet rum, Antiokias bokhandel som tillhör kyrkan och har funnits sedan 2007.
Här finns rökelser och andra kristna symboler och attiraljer som är till för att pryda hemmet med – en viktig del, menar Botrus Botrus.
– Det handlar om att hela tiden påminna oss själva att leva ett kristet liv och att kyrkan är centrum för det. Det är viktigt att kunna göra det genom alla sinnena. Rökelsen är till för doten, psalmer för hörseln och symbolerna och ikonerna för synen, säger han.
Men kyrkan är mer än ett religiös byggnad. Här får unga undervisning i det arameiska-syrianska språket.
– Det är en viktig del för oss. Vi vill att vårt språk, som Jesus talade, ska leva vidare. Vi har ju inget land, säger Rima Cicek.
Monument för folkmord
När man lämnar kyrkan möts man av Sveriges första monument för seyfo, folkmordet på fler än 1,5 miljoner kristna i Osmanska riket under tidigt 1900-tal. Bland dem armenier, syrianer, assyrier, kaldéer och greker.
Monumentet i Hallunda var det första i Sverige och invigdes 2015 i samband med 100-årsminnet av dem som dog under folkmordet.
Att monumentet restes just här betyder mycket för kyrkan, menar Rima Cicek.
– Kyrkan är vårt land, vårt första hem. Här kan vi minnas alla dem som gav sina liv för att vi ska kunna leva. Det är viktigt att det inte glöms bort, och att vi hedrar dem.