Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att minska klimatutsläppen
Kollektivtrafiken tappar resenärer.
En alarmerande utveckling. Det krävs omställning om utsläppen skall minska tillräckligt. Det krävs både återhållsamhet och efektivisering. Tillgången på ”bra” energi blir knapp och dyr även med mer hållbara energislag. Övergång till elfordon är inte nog. En minskad kollektivandel ger inefektivitet i hela systemet.
Varje val av bil i stället för kollektivt ökar obalansen. Bilen står för 70 procent av personresor i antal kilometer och den stora energiförbrukningen gäller resor på 15-50 km. En person i bil drar mycket mer energi med mera än motsvarande kollektivresa. Om utvecklingen skall vända krävs att kollektivtraiken blir bättre både avseende bekvämlighet, tillgång, pålitlighet och pris.
Regeringen har torpederat utvecklingen genom att skrota planen på ändrade reseavdrag som skulle göra kollektivt mer attraktivt och bil motsvarande mindre. Det allvarliga missgreppet måste kompenseras på den regionala nivån. Beträfande ekonomin är gällande 50/50-princip otillräcklig (50 procent biljettintäkter/50 procent skatt). Ökade biljettpriser håller inte om man vill öka attraktiviteten. Det krävs ökad inansiering från samhället.
När regeringen valt att gynna bilresor borde regionen belasta bilismen genom trängselavgiter med mera. Dock måste skatteandelen öka, men resurserna måste utnyttjas optimalt. Spårtraik är snabbt och energiefektivt.
Övriga färdmedel bör inriktas på perfekt matning till spåren. Buss är bättre än bil, men har begränsningar. Utmaningen är att vara både attraktiv och ekonomiskt rimlig. Då krävs kreativitet från regionerna, till exempel att pröva nya lösningar i olika kombinationer – småbussar på lokala matarslingor (eventuellt självkörande), anropstaxi inom kollektivtraikens ram och spårbil är några exempel.