Flaggtillverkare har bråda tider efter inträdet i Nato
Varvar båtvimplar med känsliga uppdrag ◗ Först Ukraina-invasionen. Sedan Nato. På Flagghuset Europa i Åkersberga speglas världspolitiken. Men mycket är fredligare än så.
Alla anställda har säkerhetskrav.
– Det var styvt under en tvåveckors period, då jobbade vi på, säger Stig Kvarnryd som driver Flagghuset Europa i Åkersberga.
På irman, med anor från slutet av 1800-talet, har det i dagarna tryckts och sytts Natoflaggor som aldrig förr.
Från de minsta bordsflaggorna till de allra största, mer än fyra meter långa.
Normalt brukar Flagghuset lagerhålla något tiotal exemplar av varje flagga. Men när Ungern, som sista Natoland, röstade ja till Sveriges medlemsskap 26 februari gick korken ur.
Hundratals flaggor
Plötsligt skulle alla ha Natoflaggor – myndigheter, kommuner och till och med en och annan privatperson.
– Totalt har det blivit 400-500 Natoflaggor, varav 300 bordsflaggor, berättar Stig Kvarnryd, som förutom vd-rollen också är den som trycker flaggorna i det nio personer starka företaget.
– Men nu är Nato passerat för min del. Tove har lite kvar att sy.
På ett stort bord ligger tryckta tyger som skärs upp. Det största tyg företaget trycker på är sex meter långt och uppemot två meter brett, berättar Stig.
Behöver man större flaggor än så får man skarva.
Just nu pysslar sömmerskan Tove Lycke med halvstor flagga.
– Det är en fasadflagga eller en fordonsflagga. Man sätter dem i en antenn eller liknande på militärfordon, berättar Stig.
Några varianter på just Natoflaggan inns inte Det är alltid samma blå, men hur den upplevs varierar beroende bland annat på vad slags tyg man trycker på.
Särskilda proportioner
Varje flagga har också sina särskilda proportioner när det gäller bredd och längd. Inte så noga om man gör en liten bordsflagga, desto viktigare i större format.
– Svenska flaggan har proportionerna 5:8 och USA:s har 1:2. Många länder, exempelvis Frankrike och Tyskland har 2:3.
Varför flaggar man?
– Nationsflaggan är ju nationens logotype. Man flaggar i glädje och i sorg och vid högtider. Det är en budbärare.
I sitt jobb har Stig ibland kontakt med andra specialister, exempelvis statsheraldikern (tidigare kallad riksheraldiker), en tjänst vid Riksarkivet som bland annat hanterar statliga vapen och märken.
– Vi hade kontakt nyligen, avslöjar Stig, men kan inte säga mer på grund av sekretess.
Faktum är att han som flaggmakare i bland får ta del av hemligheter. Inför ett känsligt statsbesök kan han exempelvis få en flaggbeställning långt innan besöket är officiellt.
Eller så kan det var ett företag som inte vill skylta med att man förbereder en reklamkampanj eller liknande.
– Alla anställda har säkerhetskrav, säger Stig.
Fast just nu är det åter på väg att bli vardag på Flagghuset. Man fyller på lagret och så trycker man upp lite fredligare flaggor inför den kommande sommarsäsongen
– Det är båtvimpeltryck och flagg- och vimpelspel till sommargator.