Kristin Enmark gav upphov till Stockholmssyndromet.
Det har gått 42 år sedan Norrmalms torgsdramat, då rånaren Jan Erik Olsson tog fyra personer som gisslan på Kreditbanken i centrala Stockholm. På hans begäran fraktades Clark Olofsson, som då satt fängslad i Norrköping, till Stockholm och släpptes även han in i banken. En av dem som hölls som gisslan var Kristin Enmark, då 23 år och bankbiträde. I boken Jag blev Stockholmssyndromet: Valvet, föraktet och mitt kärleksförhållande med Clark Olofsson (Ordupplaget 2015) berättar hon om hur det har varit att vara den som gett namn åt Stockholmssyndromet, det psykologiska begrepp som etablerades efter Norrmalms torgs dramat.
– Det var allt man ville prata med mig om när jag kom ut, huruvida jag var förälskad i Clark Olofsson eller inte. Han skyddade mig där inne och lugnade ner situatio nen, men det var inte någon förälskelse alls då, det var ren överlevnadsinstinkt att ty sig till honom, säger Kristin Enmark.
Stockholmssyndromet innebär att gisslan utvecklar en relation till kidnapparen och tar parti mot polisen. Be greppet har kritiserats för att förflytta fokus från förövare till gisslan som i stället skuld beläggs, något som Kristin Enmark också tar upp i sin bok. Vad har du lärt dig av detta? – Att det är viktigt att lyssna på vad människor säger, att inte nonchalera deras upple velser, tankar och känslor på det sätt jag kände att jag blev nonchalerad. Jag har hela tiden känt att det var jag som gjorde fel, att jag blev ett syn drom för att jag kritiserade polisens agerande, säger Kristin Enmark, som i dag är socionom och legitimerad psykoterapeut.