Preppern är ständigt beredd på det värsta.
Andreas Karlsson och hans familj hoppas på det bästa, men förbereder sig på det värsta.
Under sensomma ren 2007 kom de första tecknen på att allt inte var som det ska krypande. Och det blev bara värre. Något år senare stod tiotusentals amerikaner utan bostäder, i och med att lånebubblan fullkomligt hade exploderat. Den värsta finanskrisen sedan depressionen på 1930-talet hade drabbat inte bara USA, utan den hade även spridit sig till resten av västvärlden.
Hemma i Mälardalen följde Andreas Karlsson nyheterna med intresse. En tanke hade börjat gro inom honom: Om det kunde hända i USA, kunde det hända i Sverige också. Han bestämde sig för att lyda de amerikanska ekonomerna, som tipsade om att investera i silver för att överleva krisen.
– Jag köpte lite silver som en kul grej, och sedan rasade börsen här också. Då insåg jag att de hade rätt och att det jag höll på med kallas prepping.
från
PREPPERS, SOM KOMMER det engelska ordet prepare, eller preparedness, är numera den term som oftast används på den rörelse som fram till 1970-talet gick under nam net survivalism. Den termen försvann i takt med att den allt oftare förknippas med extrema amerikaner som levde beväp nade utanför samhället.
Andreas Karlsson följde amerikanska prepper-bloggar och fastnade direkt. Då han i samma veva läste en svensk artikel om att civilförsvarets matreserv var helt utsåld, bestämde sig Andreas Karls son för att sluta lita på det han vuxit upp med – att staten fixar allt.
– Jag började bunkra vatten och mat och ju mer jag läste på, desto mer stod det klart för mig hur sårbart samhället är. Det räcker att det blir en snöstorm och ett längre strömavbrott för att vi ska stå handfallna.
Den första tiden gick han all in, shoppade överlevnadskni var, tält, filtar och annan ut rustning, men insåg att det inte var hållbart. Det blev extremt dyrt. I dag är han på en mer realistisk nivå, men säger ändå att prepping har blivit något av en livsstil för honom.
Andreas Karlsson har börjat föda upp köttkaniner och han försöker odla grönsaker i träd gården – något som tyvärr hit tills inte har gått så bra. Till sammans med familjen har han gått igenom olika katastrof planer och han strävar efter att ha en mental förberedelse för olika scenarion. Men att han skulle vara mer neurotisk eller en oroligare själ än andra håller han inte med om.
– Det här handlar mycket om sunt förnuft. Numera är det en del av vardagen för mig och familjen. Vi köper några kon server och värmeljus extra när vi ändå handlar och har lagrat mat för drygt två månader.
INTE HELLER INGRID Gråberg, legitimerad psykolog, som bland annat syns i Modern Psykologis Frågor & Svar, tror att preppers är mer oroliga eller ångestfyllda än andra indivi der.
– Det finns naturligtvis alla sorter även inom den här grup pen, men generellt tror jag att preppers är så kallade doers, som agerar i stället för att vara passiva.
Jag började bunkra vatten och mat och ju mer jag läste på, desto mer stod det klart för mig hur sårbart samhället är
Hon menar att bara det fak tum att man har en åtgärdsplan för olika scenarion kan ha en lugnande funktion och ge en känsla av meningsfullhet.
– Det har blivit vanligt att vi skjuter över ansvaret på alla andra. Att i stället förbe reda sig genom att till exempel ha batterier, konserver och tändstickor hemma är enbart positivt.
Hon får medhåll av Karim Jebari, filosof på Institutet för framtidsstudier. Han ser en större risk för naturkatastrofer som stormar och översväm ningar än till exempel en kärnvapenattack.
– Vi är helt klart mindre förberedda i dag, när den all männa värnplikten är avskaf fad och en stor del av samhäl lets katastrofberedskap, som till exempel hemvärnet, är nedmonterad.
Han tror att prepping- kultu ren kan fylla en stor lucka, men vänder sig emot det individua listiska budskapet à la ”själv är bäste dräng” som ofta före kommer.
– Många i den här sfären förutsätter att det är ”jag mot resten av världen”. Ofta är det väldigt ineffektivt att jobba på individnivå. Det, om något, tror jag verkligen kan orsaka en katastrof.
bloggar
NÄSTAN VARJE DAG Andreas Karlsson om sin
prepping- tillvaro på bloggen Urvaken. Till skillnad från de flesta andra preppers är han relativt öppen med sin livs stil, och han vill mer än gärna sprida de råd och synpunkter han ger på bloggen.
– Jag resonerar som så att ju fler i samhället som är pålästa och förberedda, desto bättre är det för oss alla.
I Modern Psykologi 3/2013 skrev Anna-maria Stawreberg om barns vapenlekar.