Sex för nyanlända
Därför behöver ensamkommande ungdomar kompetenta vuxna att prata med om sex och relationer.
Kunskaper om sex och samlevnad brister ofta hos gode män, personal på asylboenden och Hvb-hem, liksom hos andra vuxna som finns runt nyanlända ungdomar. Det menar psykologen Erik Rova och distriktssköterskan Jonas Jälmbrant, som därför håller utbildningar för vuxna som möter flyktingungdomar i hur man pratar om sex och relationer.
– Sådana samtal hjälper ungdomarna att orientera sig i samhället, hitta strategier och göra val som är hälsosamma. På kursen tar vi upp grundläggande sexualkunskap, sexualjuridik och verktyg för att prata med ungdomarna, säger Erik Rova.
Utbildningen togs fram för några år sedan efter att ensamkommande ungdomar varit inblandade i flera rättsfall med sexuella övergrepp i Umeå, både som utsatta och förövare. Jonas Jälmbrant tillägger att övergrepp inte har med etnicitet att göra, utan finns i hela samhället.
– Det är inte så att etniska svenskar är några genier på samtycke, det pekar mängden sexualbrottsanmälningar på. Däremot saknas kunskap, menar Jonas Jälmbrant, som också håller i ett forskningsprojekt om nyanlända ungdomar tillsammans med Monica Christian- son på institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet. När han gjorde två intervjustudier med unga nyanlända var det få som hade haft sexualundervisning i sina hemländer. Många hade inte heller fått det i Sverige.
SARA MARKSTRÖM JOBBAR på stödboendet Paloma i Umeå, där Rova och Jälmbrant har hållit sin utbildning. Här bor ungdomar av alla kön, men mest killar mellan 18 och 21 år. De flesta kommer från Afghanistan, Eritrea och Somalia. Många vet inte hur barn blir till eller hur de ska skydda sig mot könssjukdomar. En del tycker att det är svårt att prata om sex.
– Ämnet är haram (förbjudet) i deras kulturer och har aldrig vidrörts. Vi måste ha kulturkompetens och inte bara stövla in. Vi går försiktigt fram, frågar om det känns okej och förklarar varför det här är viktigt, säger Sara Markström. Utbildningen har också hjälpt personalen att få mer kunskap och bli bekväma med ämnet. De behöver till exempel veta vad kvinnlig könsstympning egentligen innebär. Det är också viktigt att prata med ungdomarna om vad de har haft för relation till det motsatta könet.
– En del killar tror i början att det är fritt fram. De har inte tidigare träffat tjejer som får gå ut själva och göra egna val, säger hon.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har nu fått i uppdrag av reger-