Må bättre med kultur Så stimuleras kulturtantens hjärna.
Kvinna som konsumerar eller ägnar sig åt kultur”, så lyder definitionen av ordet kulturtant i senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Att ordet letat sig in där tyder på att det ligger något mer i begreppet, bortom nidbilden av en vinminglande kvinna i stormönstrad tunika. Exempelvis är det enligt SOMinstitutet i Göteborg högutbildade kvinnor i åldern 50–85 år som får kultursveriges hjul att snurra. Som-institutet undersöker kulturvanor bland befolkningen och har år efter år pekat ut just den gruppen som de överlägset största kulturkonsumenterna.
– Jag skulle nog vara en lite sämre person utan alla litteratur-, film- och musikupplevelser. För mig är det lika viktigt som att äta och sova, säger Gunvor Assergård, pensionerad bibliotekarie och översättare – och kulturtant. Även om hon själv vänder sig lite mot benämningen och hellre ser sig som kulturbärare.
– Tant är ju ett trist ord. Men i så fall har jag varit kulturtant hela livet. Jag har varit intres- serad av skönlitteratur från det att jag lärde mig läsa. Popmusik och film har också alltid varit stora intressen. Och teater, men det har jag börjat gilla först på senare år.
Under Gunvor Assergårds kulturhatt ryms även ett stort konstintresse. Bildkonst, i synnerhet de gamla italienska mästarna, beskådar hon gärna på konstmuseer i Florens och Venedig. Och bjuds det på popkonserter i städerna hon semestrar i, passar hon på att gå om möjligheten finns.
MUSIK ÄR DEN kulturgren som det har forskats mest om. En som under lång tid tagit del av forskningen är Gunnar Bjursell, professor emeritus i molekylärbiologi och verksam vid Karolinska institutet. Inom ramen för den akademiska webbplatsen Den kulturella hjärnan, har han och hans kol- leger sedan 1990-talet samlat forskningsrapporter och artiklar inom den tvärvetenskapliga disciplinen kulturmedicin, som utforskar konstnärliga yttringars effekt på människors hälsa.
– Vi kan se vad som händer i hjärnan vid olika typer av stimulans, och musik är tacksamt att studera för att den så omedelbart kan försätta oss i allt från glädje till melankoli. All musikutövning innebär inlärning och sätter direkt avtryck i hjärnan – vi bildar nya synapser. Tidig inlärning av musik påverkar vår förmåga att särskilja ljud vilket också ger oss en fördel språkligt, säger Gunnar Bjursell.
MEN FÖR GUNVOR Assergård är det ändå litteraturen som ligger närmast hjärtat.
– Mycket av mina pengar går till att köpa böcker. Jag borde gå mer på bibliotek och låna, men så fort jag läser en recension av en bok vill jag ha den med detsamma – då orkar jag inte stå i kö på bibblan. Jag har ganska mycket cd-skivor också, och en stor lp-samling som fortfarande står väl synlig i vardagsrummet. Men mest
Det är högutbildade kvinnor i åldern 50–85 år som får kultursveriges hjul att snurra