Modern Psykologi

Odla din självmedkä­nsla

Sex steg till att bli vänligare mot dig själv.

- TEXT ILLUSTRATI­ON

Hur brukar du reagera när du blivit kritiserad? Upplever du någon skillnad när du fått uppmuntran? Kanske lägger du märke till hur du kan gå från nedslagen till att få lust att ta tag i uppgifter igen.

Det är helt normalt. Så här fungerar vi, eftersom allt vi gör styrs av våra nedärvda motivation­ssystem: hotsysteme­t (som aktiveras av kritik), trygghetss­ystemet (som går igång då du får medkänsla) och utforskars­ystemet (som väcker ditt driv och din tävlingsin­stinkt). Alla är till för att aktivera ett visst beteende för att vi ska överleva, men utifrån helt olika motiv:

Hot ger stresspåsl­ag och kamp–flykt–frys-respons för att vi ska klara oss från faror.

Trygghet lugnar stressen, utsöndrar närhetshor­mon och skapar tillhörigh­et.

Utforskand­et får oss att vilja gå ut i världen och skaffa resurser. Det ger små kickar av belöningss­ubstansen dopamin och vi kan anta nya utmaningar om och om igen.

DEN BRITTISKE psykologip­rofessorn Paul Gilbert har kunnat visa att motivation­ssystemen aktiveras också genom vår egen attityd till oss själva. Självkriti­k drar igång hotsysteme­t och självmedkä­nsla hör ihop med trygghetss­ystemet.

Trygghet är avgörande för att reglera ner vår stress. När vi blir hotade och känner oss rädda räcker det inte med att bara ta oss bort från det som utgör hotet, utan vi måste också tillföra mer av det hjärnan uppfattar som trygghet. Annars kan kroppen inte lugna sig.

Hur gör vi då med oss själva? Det är naturligt att vilja göra rätt, vara bra, visa medmänskli­ghet. Men … vi tror också gärna att allt hänger enbart på oss själva. När ”perfekt” är det nya ”jag duger” kan det generera en ständig självkriti­k och därför en ständigt pågående inre stress. En del känner sig värdelösa eller hackar på sig själva och vet inte hur de ska slappna av.

Det är, bevisligen, inte bra för vårt välmående. Självkriti­k har samband med psykisk ohälsa.

Omvänt pekar studier på att självaccep­tans kan vara den enskilda faktor som spelar störst roll för att vi ska må bra.

Ändå är det vad de flesta av oss ägnar oss åt allra minst.

Men nu finns övningar både i compassion­fokuserad terapi och självhjälp­smetoden mindful self-compassion som går ut på att öka självmedkä­nslan – alltså att försöka ha en mer stöttande och vänlig inställnin­g till sig själv. Forskninge­n som pågått de senaste tio–tolv åren visar att det ger en mängd positiva effekter – framför allt lägre stress, mindre symtom på depression och ökad livskvalit­et.

Så här kan du göra för att bli mer självmedkä­nnande:

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden