Så blir du en

När jag stiger på hos Dagny Carlsson är det inte mycket som skvallrar om att hon är 104 år. Möjligtvis att hon ber mig sätta mig bredvid henne i vardagsrumssoffan och inte mitt emot, eftersom hon hör dåligt. Men hör dåligt finns det långt yngre personer som gör.

– Jag måste ha goda gener. Och så har jag en stark vilja. Jag ger inte upp när det krisar sig, säger hon när jag frågar vad som håller henne så pigg i skallen.

”Supergamling?” skrockar hon när jag förklarar mitt ärende. I boken Det åldrande minnet: Nycklar till att bevara hjärnans resurser (Natur & Kultur) beskrivs supergamlingar som ”äldre som kommer ihåg namnen på sina barnbarn och minns deras födelsedagar”.

Nu har Dagny Carlsson inga barn, men nog är hon en supergamling. När hon vid 99 års ålder började blogga blev hon känd som Sveriges äldsta bloggare. Sedan dess har hon bjudits in till tv-program, suttit i paneler i Almedalen och följts i en dokumentärfilm. Nu ger hon ut sin självbiografi, Livet enligt Dagny: I huvudet på en 104-åring (Forum), som hon skrivit med journalisten Helén Bjurberg.

I boken berättar hon om ett liv som inte varit någon dans på rosor. Som barn blev hon inlåst i garderoben av sin mamma som bestraffning, något som upprepades i hennes första äktenskap med en alkoholiserad make.

Kanske har hon sin mormor att tacka för sin starka vilja, pigan som fick husbonden att erkänna faderskapet till hennes moster, i en tid när ”herrefolket trodde att de hade rätt till sexuellt umgänge med pigorna”. Som änka uppfostrade hon Dagnys mamma och syskon i en stuga på ett rum utan kök. Det var också mormodern som gav Dagny hennes ledord i livet: ”Hjälp dig själv eller statt där.”

– Jag trivdes aldrig med min tillvaro, säger hon och tystnar en sekund. – Jag önskade alltid något som var bättre.

Att joggning var bra för hjärtat visste man, men att det skulle vara bra för hjärnan börjar sjunka in nu