” Empatiska processer har visat sig nästan gå att stänga avochsättapå”

aktivitet i regioner kopplade till belöning. Detta låter kanske bekant. Om rånaren halkar och stukar foten kan skadeglädjen övertrumfa empatin. Skrattar bäst som skrattar sist.

DESENASTEÅREN har forskare intresserat sig allt mer för hur individens egna motiv kan kopplas till prosociala beteenden, till exempel att hjälpa en nödställd eller donera pengar till ett välgörande ändamål. Man har till exempel visat att empatiska processer – både de spontant aktiverade och de mer viljestyrda – är beroende av relationen mellan den som uttrycker en känsla och observatören.

Forskningen har också visat att andra som tillhör samma sociala, politiska eller etniska grupp tenderar att utlösa starkare empatiska reaktioner, oavsett om det handlar om emotionell resonans med smärta eller glädjen över att ha vunnit i ett lotteri.

EFTERENLÅNG period av exponering för lidandet i spåren av krig, terror och flykt, så ändrades det politiska klimatet i Sverige förra hösten. Allt fler blev oroliga för att det svenska samhället inte skulle mäkta med flyktingströmmen och empatin avtog hos många.

Empatiska processer har visat sig nästan gå att stänga av och sätta på, beroende på vem målet för empatin är och vilka intressen individen har i stunden. En del forskare har benämnt fenomenet ”motiverad empati”. Andra har gått ännu längre genom att mena att empati är ett val. Enligt denna idé så kan vi – i olika utsträckning – välja att känna empati eller inte. Valet kan innebära allt ifrån att vi undviker att försätta oss i situationer