Kris och utveckling inom psykologin
Vetenskap är en omvärderingsprocess. Det kan inte nog påpekas. Visst finns det vissa hårda fakta som vi kan klamra oss fast vid i tillvaron, men väldigt mycket av det vi tror oss veta beter sig som en hal ål. Inte minst inom psykologiforskningen. Ett av det senaste årets mest omtalade exempel på detta gäller Amy Cuddy, socialpsykologen som gjort karriär på sin tes om power posing. År 2010 publicerades hon en studie om hur en hormonskjuts skulle stärka självförtroendet då vi ställer oss i en viss position. Sedan dess har hon blivit en av världens populäraste Ted talk-föreläsare och en bästsäljande författare.
Open science collaboration år 2015 publicerade 100 upprepade psykologiska studier har diskussionen om en ”replikationskris” inom psykologin varit livlig. För den som inte följt debatten kan nämnas att de flesta av experimenten inte gick att upprepa med liknande resultat, vilket är en vetenskaplig hörnsten. Kan inte andra forskare upprepa ditt resultat så faller din studie.
Efter replikationsprojektet inom psykologin har en ny, mindre omgång gjorts inom nationalekonomin, med vissa svårigheter att upprepa originalstudiernas resultat. I båda dessa projekt har svenska forskare deltagit. När några av dem nyligen talade på ett seminarium om forskningsetik, arrangerat av Sveriges unga akademi, lyfte de fram krisstämningen som ett sundhetstecken.
– Replikationskrisen har lett till så mycket positivt inom psykologin, sa Anna Dreber Almenberg, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, och pekade på att kraven på replikationer för att ett rön ska räknas har blivit högre.
Titeln på Johan Cullbergs klassiska bok från 1975 ligger nära till hands: Kris och utveckling. På sidan 22 talar svensk psykiatris nestor om hur sanningen inom psykiatrin tycks pendla ungefär vart trettionde år. Jonas Mattsson är chefredaktör för Modern Psykologi.
Replikationskrisen har lett till så mycket positivt inom psykologin